Utvecklingen beskrivs i boken "McMaffia - Brottslighet utan gränser" av den brittiske journalisten och författaren Misha Glenny som utkommer på svenska i dagarna.
Enligt Glenny är det två historiska skeenden som förklarar de senaste 20 årens snabba tillväxt av skuggekonomin. Det första är globaliseringen med öppnare gränser och avreglerade finansmarknader.
Det andra är kommunismens fall. När diktaturerna imploderade föll även polisen, rättssystemen och ekonomin samman. Glenny berättar den fascinerande historien om hur 14 000 anställda vid den bulgariska motsvarigheten till KGB plötsligt stod utan jobb. Deras specialitet? Alltifrån heroinsmuggling till mord.
De två mest frihetsskapande epokskiftena i modern tid - globaliseringen och kommunismens fall - har alltså öppnat portarna även för den undre världens profitörer.

Sverige är inget undantag. Enligt chefen för Rikskriminalens underrättelseavdelning, Tord Modin, fick den organiserade brottsligheten fäste i Sverige i mitten av 90-talet och har sedan dess vuxit stadigt. Han delar in brottsligheten i tre grupper:
1: MC-gängen bestående av cirka 500 personer runt om i landet.
2: Förortsgängen, som är den yngre generationen yrkeskriminella.
3: Osynliga kriminella nätverk med internationella kopplingar till Mellanöstern, Balkan, Afrika och ryskspråkiga länder.
Som en bild av hur gränslös den organiserade brottsligheten har blivit berättar Modin att varenda ett av de 50 - 70 underrättelseärenden som Rikskriminalen har på sitt bord har en internationell koppling.
Dessvärre har inte politikerna och rättsväsendet hängt med i utvecklingen. Kampen mot den organiserade brottsligheten har varit oförlåtligt eftersatt i Sverige. Personer som jag talar med inom rättsväsendet vittnar om att det har funnits en naiv föreställning om att detta inte kommer att drabba oss. Bristen på beredskap har i sin tur gjort det lätt för brottsorganisationer att etablera sig i Sverige.

Justitieminister Beatrice Ask (M) lovar att det ska bli ändring på detta nu. Första juli sjösätts den mest ambitiösa satsningen mot den organiserade brottsligheten någonsin - MOBGOB (Mobilisering mot den grova organiserade brottsligheten).
Åtta aktionsgrupper med sammanlagt 200 poliser ska etableras runt om i landet med en enda uppgift - att punktbevaka de kriminella gängen. Grupperna kommer att styras centralt av det så kallade Operativa rådet som består av en rad olika myndigheter, alltifrån Kustbevakningen till Skatteverket, för att få ett samlat grepp kring brottsligheten.
Regeringen har också gett länspolismästare Carin Götblad i uppdrag att se hur samhället kan hjälpa gängmedlemmar att hoppa av och hur man kan förhindra nyrekrytering bland unga.

Det är en efterlängtad kraftsamling efter decennier av försummelser. Men mer behöver göras.
Regeringen borde omedelbart utreda möjligheterna att nationalisera polisen. Dagens extrema decentralisering med 21 självständiga polismyndigheter lägger effektivt krokben för kampen mot den organiserade brottsligheten. Ask försöker nu ta sig runt detta problem genom att skapa en centralstyrd specialpolis, men grundproblemet kvarstår.
Vi behöver också ett bättre vittnesskyddsprogram om vi ska få kriminella och andra att våga vittna.
En annan sak som är värd att överväga är att införa ett kronvittnessystem i Sverige. Den som lämnar uppgifter om gängens brottslighet tar mycket stora risker. Då är det rimligt att det belönas med ett mildare straff.
Slutligen måste samarbetet bli bättre över nationsgränserna. I dag bromsas kampen mot den organiserade brottsligheten av trög byråkrati.
I vissa EU-länder krävs till och med ett ministerbeslut för att tillsätta en gränsöverskridande polisutredning.
För alla oss som älskar det öppna Europa och vill riva gränser i stället för att bygga nya är detta en ödesfråga. EU och östutvidgningen är en del av lösningen, inte problemet. Det är en sanning som förpliktigar.