Anna Dahlberg

Vakna, vi har en bostadskris

Publicerad

Bostadspolitiken liknar alltmer ett haveri. Ändå är den politiska handlingsförlamningen närmast total.

Svenska politiker slår sig gärna för bröstet över sin förmåga att hitta rationella lösningar på svåra samhällsproblem. Sedan Sverige drabbades av 90-talskrisen har våra politiker gjort det mesta rätt.

En serie strukturreformer har grundlagt det välstånd som vi surfar på medan stora delar av övriga Europa dignar under skuldberg och social nöd: pensionsreformen, skattereformen, budgetramverket, en självständig riksbank med mera.

Mycket av det som krisländerna behöver göra i dag genomförde Sverige redan för 20 år sedan. Och tillväxttalen talar sitt tydliga språk. Sverige har på senare år haft starkare tillväxt än något annat jämförbart land i Europa, inklusive Tyskland. Det är inte för inte som OECD kallar Sverige för "en spektakulär framgångssaga".

Men det finns åtminstone ett kapitel som inte platsar i den sagan om Sverige och det är bostadspolitiken. Nestorn Assar Lindbeck har uppgivet kallat den för "en 70 år lång katastrof" och han är i gott sällskap.

 

Under senare tid har en enig expertkår från OECD och IMF till EU-kommissionen och Finanspolitiska rådet larmat om situationen. Ändå är frågan politiskt låst. Varken regeringen eller oppositionen vågar rucka på bostadspolitikens murkna bjälkar.

Socialdemokraterna tror sig ha förlorat två val på fastighetsskatten och tänker inte förlora ett tredje. Alliansen vill inte hamna på kant med vare sig Villaägarna eller Hyresgästföreningen och sticker hellre huvudet i sanden.

När historien ska skrivas om alliansens regeringstid kan bostadspolitiken mycket väl framstå som dess största misslyckande. Man har inte lyckats åtgärda bostadsbristen samtidigt som alliansen har eldat på skuldsättningen hos hushållen med en slopad fastighetsskatt.

På bara ett drygt decennium har dessa skulder tredubblats. Aldrig tidigare har svenskarna varit så skuldsatta. Vår finansminister skryter gärna om Sveriges välskötta statsfinanser, men talar ogärna om det privata skuldberget som har nått svindlande höjder.

Man behöver inte förutspå en fastighetskrasch för att inse att detta är skadligt för ekonomin. Riksbanken hänvisar ständigt till hushållens vådliga skuldsättning som motiv för att inte sänka reporäntan, vilket i sin tur håller uppe både arbetslöshet och kronkurs.

 

Grundproblemet är att vi har en bostadsmarknad som inte fungerar. Det byggs bara hälften så mycket i Sverige som i våra nordiska grannländer. Särskilt akut är situationen i Stockholm, där inflyttningen motsvarar två busslaster om dagen.

Nyckelpersoner som ska rekryteras från utlandet hittar ingenstans att bo och arbetslösa i glesbygden kan inte pröva sin lycka i storstaden. Denna hämsko på rörligheten kostar i utebliven tillväxt.

Visst kan man komma en bit på vägen genom att förenkla byggregler och kommunernas planprocesser. Men så länge hyresregleringen sätter prismekanismen ur spel kommer bostadsbristen att bestå. Det är inte tillräckligt lönsamt för byggföretagen att bygga hyresrätter i stor skala.

Oppositionens lösning på det problemet är att återigen pumpa in skattepengar i byggsektorn. Visserligen är dagens summor småsmulor i jämförelse med bostadssubventionerna när det begav sig på 70-, 80- och 90-talet, men historien förskräcker likväl.

Subventioner driver upp byggkostnaderna och dränerar statsfinanserna. Våra skattepengar ska gå till mer angelägna saker än att stötta en marknad som inte fungerar.

Den självklara lösningen är att ta bort hyresregleringen. Den är en anakronism från andra världskriget som var nära att avvecklas redan på 60-talet med bifall från bland andra Olof Palme.

 

Så lyder också rekommendationerna från alla utomstående experter som granskar svensk ekonomi. Regeringen borde ta ett samlat grepp om bostadspolitiken och utöver hyresregleringen även gradvis ta bort avdragsrätten för bolåneräntor samt återinföra fastighetsskatten.

Det skulle lösa upp proppen på den svenska bostadsmarknaden och befria penningpolitiken. Dessutom skulle förslagen ha en tilltalande fördelningspolitisk profil. Alla - från villaägare i Djursholm till bostadsrättsägare och hyresgäster - skulle drabbas på en och samma gång.

Just därför måste man gå försiktigt fram, så att inte boten blir värre än soten och utlöser den krasch som skulle förhindras. Det kommer att kräva fingerfärdighet och plockepinn-teknik.

Men den stora utmaningen förblir att uppbåda det politiska mod som krävs för att bryta dagens handlingsförlamning.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

 

Till Expressens startsida

Mest läst i dag