Sjung om studentens... Sex av tio studenter är kvinnor, och ser man till dem som lyckas ta examen är kvinnoandelen ännu högre. (Personerna på bilden har inget med texten att göra). Foto: Ulf Ryd
Sjung om studentens... Sex av tio studenter är kvinnor, och ser man till dem som lyckas ta examen är kvinnoandelen ännu högre. (Personerna på bilden har inget med texten att göra). Foto: Ulf Ryd
Anna Dahlberg

Vad ska vi göra
med männen?

Publicerad

Det ständiga fokuset på kvinnors underordning gör att vi missar en avgörande förändring - männens eftersläpning.

Varje morgon på väg till jobbet möter jag elever på väg till Kungsholmens gymnasium. De tunga väskorna gungar längsmed benen som ofta bara är täckta av nylonstrumpor, även vintertid.

För det är tjejer vi talar om. Två av tre elever på Kungsholmens gymnasium är flickor. Så ser det ut på många av Stockholms mest prestigefyllda gymnasier. På Södra Latin, exempelvis, är 70 procent flickor.

Förklaringen är att tjejer har betydligt bättre betyg än pojkar, och därför kan söka sig till de mest populära skolorna. Som SVT rapporterade i veckan skiljer det hela 10 procent i meritvärde mellan könen.

 

Denna skillnad fortplantar sig sedan genom hela skolsystemet. Det är inte bara vissa gymnasier som börjar likna gamla tiders flickskolor; även universitet och högskolor får alltmer karaktären av kvinnoreservat. Sex av tio studenter är kvinnor, och ser man till dem som lyckas ta examen är kvinnoandelen ännu högre.

Också framtidens arbetsmarknad tillhör kvinnorna. Inom offentlig sektor väntar enorma pensionsavgångar under åren framöver. Det råder redan brist på lärare, sjuksköterskor, förskolelärare, läkare etc och efterfrågan kommer bara att tillta. Den tjej som läser vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet i dag behöver sannolikt inte oroa sig för att bli arbetslös under sin livstid.

"Man kan inte flytta de jobben till Kina", som Håkan Gustavsson, analytiker vid Arbetsförmedlingen utrycker det. Det gäller också många av de privata tjänster som kvinnor utför inom detaljhandeln och hotell och restaurang.

Så vilken slutsats ska man dra av detta? Att dagens patriarkat kommer att ersättas av ett matriarkat? Knappast. Så länge kvinnor tjänar det gemensamma och männen mammon kommer kvinnor att tjäna mindre, trots sina fina betyg och examina. Kvinnors försprång tycks dessutom hämtas in någonstans mellan diskbergen och dagislämningarna. Om inte det räcker, finns alltid glastak som försvårar kvinnornas avancemang.

 

Männen lär vara kvar på samhällstoppen. Däremot behöver vi börja oroa oss för männen längst ner i hierarkin. Lägger man ihop trenderna inom skolan och på arbetsmarknaden är det de lågutbildade männen som är den stora problemgruppen framöver.

Pojkarna har inte bara sämre betyg. De hoppar av gymnasiet i betydligt högre grad och vägrar sedan att läsa in betygen på Komvux. Trots att tjejerna redan gör mycket bättre ifrån sig i skolan är det dubbelt så många kvinnor som kompletterar på Komvux. "Komvux borde ju i första hand vara till för männen. Men så är det inte", säger Sven Sundin, undervisningsråd och statistikorakel på Skolverket. "De enda två utbildningsformerna i Sverige där män är överrepresenterade är särskolan och arbetsmarknadsutbildningen."

Mest påfallande är situationen i Norrlands inland och i gamla bruksorter. Medan tjejerna pluggar, drar vidare till högskolan och sedan skaffar jobb i Stockholmsregionen blir de outbildade männen kvar i avfolknings-Sverige.

 

De enkla industrijobben har sedan länge försvunnit. Men killarna vill varken sätta sig i skolbänken eller flytta. Det är den verkligheten som gömmer sig bakom mycket av statistiken över långtidsarbetslösa ungdomar.

Vad ska hända med dessa unga män? Risken är överhängande att de fastnar i långvarigt utanförskap och att de får svårt att bilda familj. De är "dubbelt ratade", som statsvetarprofessor Bo Rothstein har uttryckt saken (Sidan 4 4/4 2010). Varken arbetsmarknaden eller kvinnorna vill ha de lågutbildade männen.

 

Man behöver inte vara konspiratoriskt lagd för att inse att dessa samhällets förlorare är extra mottagliga för främlingsfientliga och extremistiska lockrop. Med utanförskap följer också allsköns sociala problem, kriminalitet och dålig hälsa.

Har feminismen gjort oss blinda för den här verkligheten? Mycket talar för det. Vi har varit så upptagna med att kartlägga kvinnors underordning att vi har missat att de stora förlorarna i dagens globaliserade värld kommer att vara män.

 

Det betyder inte att kvinnokampen är obsolet eller att skolan ska läggas om för att passa pojkar på flickors bekostnad. Men vi måste få upp ögonen för den växande grupp pojkar som faller ifrån. Annars kommer problemet snart att söka upp oss. Eller som Sven Sundin uttrycker det:

"Gör vi ingenting nu så kommer det här problemet att vara akut och övermäktigt om 20 år."

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag