Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S). Foto: MARCUS ERICSSON/TTSocialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S). Foto: MARCUS ERICSSON/TT
Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S). Foto: MARCUS ERICSSON/TT
Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S). Foto: LISA MATTISSON EXPArbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S). Foto: LISA MATTISSON EXP
Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S). Foto: LISA MATTISSON EXP
Anna Dahlberg

Smartaste tjejgänget sparar medan du sover

Publicerad

Nu faller sjuktalen igen - mot alla odds och trots rödgröna vallöften. Det är förstås utmärkt, men det skulle ha varit bättre om omsvängningen hade skett inför öppen ridå.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Minns ni det pressade läget 2015? Det var inte bara flyktingkrisen som skapade en ohållbar situation. Även sjuktalen pekade rakt uppåt och det talades om en "tickande budgetbomb". Till råga på allt hade Socialdemokraterna i valrörelsen lovat att ta bort den så kallade stupstocken - den bortre parentesen i sjukförsäkringen - vilket också skedde den 1 februari 2016.

Allt var med andra ord upplagt för en kostnadsexplosion. I de rödgrönas Sverige skulle de sjukskrivna lämnas i fred och slippa oron över konstgjorda tidsgränser. Ingen som hade lyssnat på S-retoriken behövde tveka om den saken.

Men verkligheten blev en annan. I veckan proklamerade Försäkringskassan stolt "Nu vänder det". Det är inte bara ökningen av sjukskrivningarna som har brutits sedan ett drygt år tillbaka. Nu går sjukfrånvaron faktiskt ner igen.

Det är en remarkabel vändning. Sedan år 2010 har sjuktalen ökat med 80 procent och allt talade för att den trenden skulle fortsätta under en rödgrön regering. Så vad är det som har hänt?

De rödgröna har beställt striktare bedömningar

På papperet har sjukförsäkringen snarast blivit mer generös. Förklaringen måste därför sökas på annat håll. Det som har skett är att regeringen har förmått Försäkringskassan att skärpa sin praxis. Dels har regeringen skjutit till mer resurser till handläggningen av ärendena. Dels har socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) satt upp ett mål om ett sjukpenningtal på 9,0 dagar i december år 2020.

Detta har uppenbarligen lett till att handläggarna på Försäkringskassan är på tå. Antalet som har fått sin sjukpenning indragen har ökat dramatiskt. Fram till och med september förra året blev 14 000 personer av med sin sjukpenning, vilket är mer än en fördubbling jämfört med året före.

Enligt Försäkringskassan har bedömningarna blivit mer noggranna. Handläggarna för också en mer aktiv dialog med de sjukskrivna och deras läkare där man berättar om framtida prövningar av arbetsförmågan. Detta tros öka ansträngningarna hos alla inblandade att avsluta sjukskrivningen så tidigt som möjligt.

Oavsett vilket kvarstår faktum: Det har blivit tuffare att vara sjukskriven under den rödgröna regeringen. Tvärtemot den politik som de rödgröna har torgfört utåt.

S sätter press på myndigheterna

Det är typiskt för hur Socialdemokraterna styr landet. I stället för att ta öppna strider och ändra lagar lutar man sig hellre över myndigheterna och höjer ett uppfordrande ögonbryn.

Assistansersättningen är ett annat exempel. Inte heller där har regeringen aviserat någon stor kursändring eller ändrat lagen. I stället smög man in en uppmaning om att "bryta timutvecklingen" i ett regleringsbrev till Försäkringskassan. Sagt och gjort. Även där sänks nu prognosen över statens kostnader.

Ett annat område där tålamodet tryter är integrationen av nyanlända. Vad gör då arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) åt det? Jo, hon tillsätter en ny överdirektör på Arbetsförmedlingen som ska få ordning på torpet.

En myndighetskälla berättar att det är stor skillnad på att tjäna borgerliga och S-märkta regeringar: "Socialdemokraterna styr myndigheterna mycket mer aktivt. Det är på myndigheterna hela tiden - vad gör ni åt det här då?"

S borde stå för sin politik alla dagar i veckan

Det finns fördelar med det arbetssättet. Sverige skiljer ut sig med sina självständiga och mäktiga myndigheter. Att gå den långa vägen och stifta nya lagar så fort någon kurva pekar i fel riktning riskerar att bli väldigt tungrott.

Samtidigt blir det ett problem om regeringen använder myndigheterna för att smyga igenom förändringar som den inte vill skylta med utåt. Vem bär exempelvis ansvaret för den striktare tillämpningen när det gäller sjukpenningen och assistansersättningen? Är det Försäkringskassan eller ansvarig minister?

Ytterst är bristen på förutsägbarhet också en rättssäkerhetsfråga. Sjukpenningtalet har rört sig som en jojo under de senaste decennierna. Ett skäl till det är alldeles uppenbart att den politiska nivån har skickat signaler till Försäkringskassan som sedan har fortplantats genom systemet. 

Det vore bättre om Socialdemokraterna vågade stå för sin politik alla dagar i veckan. De borde ärligt berätta varför det är ansvarslöst att tappa kontrollen över sjukfrånvaron och assistansersättningen. Och de borde öppet lägga fram förslag som säkerställer att så inte sker.

Den vrede som nu börjar flamma har regeringen kastat bränsle på själv.

 

Läs också: Sjukskrivning ger inte bättre arbetsmiljö 

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag