Anna Dahlberg

Skotten mot Vilks
angår oss alla

Publicerad

Det finns inget fullgott skydd mot extremister som vill att våldet ska få diktera debatten. Men en bra början är att visa stöd och solidaritet för dem som har hamnat i våldsverkarnas skottlinje.

En dryg månad efter massakern vid Charlie Hebdo och den judiska butiken i Paris slår terrorn till igen. Denna gång var måltavlan ett möte på temat "Konst, blasfemi och yttrandefrihet" i kulturhuset "Krudttønden" i Köpenhamn. Med på lördagens möte fanns den svenska konstnären Lars Vilks.

Symboliken kunde knappast vara tyngre. Ännu en gång riktas terrorns skottsalvor rakt mot det fria ordet. Då tystades en hel redaktion av automatvapnens förödande eld. Nu skulle ett möte om yttrandefriheten förvandlas till en liknande slaktscen. Rimligen var det bara tack vare den massiva säkerhetsnärvaron som skadeverkningarna begränsades till en död och flera skottskadade poliser.

Allvaret i det inträffade kan dock inte nog understrykas. De som jämför terrorns dödstal med trafikdöden eller fetmans följdsjukdomar missar helt poängen. Detta våld slår direkt mot det fria ordet och syftar till att förflytta gränserna för vad vi vågar skriva, säga och gestalta konstnärligt. Det slår också mot utsatta minoriteter, som börjar idka en annan form av självcensur - att inte längre våga visa sin identitet i offentligheten.

 

Man kan tycka vad man vill om det konstnärliga värdet i Lars Vilks rondellhundar, men ingen kan förneka att han är en av dem som står främst i skottlinjen för terrorn mot det fria ordet. Därmed är hans personliga utsatthet också allas vår sårbarhet. Om vi viker oss i försvaret av hans rätt att få verka som en fri konstnär blir vi ett annat slags samhälle. Vi får en hukande offentlighet där terroristernas världsbild sakta men säkert internaliseras; bara vi slutar provocera ska det nog bli lugn och ro igen.

Vilks har levt med en extrem hotbild alltsedan hans teckningar av profeten Muhammed som rondellhund publicerades i augusti 2007, och al-Qaida i Irak satte ett pris på hans huvud. I oktober 2009 greps Colleen LaRose (Jihad Jane) i USA för planer på att mörda Vilks, och i mars 2010 greps sju personer på Irland misstänkta för planer på att mörda Vilks.


I maj samma år riktades ett brandattentat mot hans hem utanför Höganäs. I september 2011 greps tre män i Göteborg när de beväpnade med knivar letade efter Vilks på en konstbiennal. Till det ska läggas att självmordsbombaren i Stockholm angav Vilks teckningar som ett motiv för sitt dåd.

Trots detta var samhällets stöd länge halvhjärtat. Under flera år bestod hans enda skydd av en egen yxa. Och i debatten har solidariteten ofta lyst med sin frånvaro.

Det måste bli den viktigaste läxan efter terrordådet i Köpenhamn. Vi måste stå enade i kampen för yttrandefriheten - oavsett om hotet kommer från våldsbejakande islamister eller nazister, som uppsöker redaktioner för att tysta rapportering, vilket Expressen fick erfara i veckan.

Det finns inget fullgott skydd mot extremister som vill att våldet ska få diktera debatten. Men en bra början är att visa stöd och solidaritet för dem som har hamnat i våldsverkarnas skottlinje.

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor. 

 

Läs också:

Sluta blunda för hotet från jihadismen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag