Anna Dahlberg

Kriminella är ett hot mot välfärden

Publicerad

Välfärden har blivit en godisbutik för landets kriminella. Det är en livsfarlig utveckling.

Snart går den största rättegången i Sveriges historia i mål. Förundersökningen är 30 000 sidor lång, 32 personer står åtalade och kostnaden för målet har beräknats till en kvarts miljard kronor.

Det handlar om härvan kring hemtjänstbolaget Jome Omvårdnad AB i Södertälje. Affärsidén var lika enkel som genial: överdriv och hitta på behov hos en krets äldre. Anställ sedan deras släktingar som assistenter och gör alla till vinnare. Ja, så när som på Södertälje kommun som höll på att gå under när notan för hemtjänsten skenade efter att valfrihetsreformen LOV hade införts.

Målet är bara ett i raden av exempel på hur det offentliga har blivit den nya brottsplatsen par preference för den organiserade brottsligheten. (En annan snabbt växande genre är bedrägerier mot företag.) Alla myndigheter vittnar om samma utveckling.

"Hur ofta hör du talas om värdetransportrån numera? Det är detta som växer. Här finns mycket pengar och risken är låg", intygar Pia Bergman på Skatteverket.

 

En centralt placerad person inom rättsväsendet går ännu längre och jämför det offentliga med en godisbutik utan väggar på Sergels torg. Det är bara att gå och plocka. Det finns ingen kontroll.

Möjligheterna är många. Familjehemmen har i flyktingkrisens spår blivit en lukrativ affärsverksamhet för brottslingar. Assistansersättningen är en annan guldgruva liksom Arbetsförmedlingen med dess frikostiga arbetsgivarstöd.

Inte sällan kombineras olika former av fusk i en lång brottskedja. Det nationella underrättelsecentret (NUC) släppte nyligen en rapport om hur den organiserade brottsligheten använder migranter för att begå brott mot välfärdssystemet.

 

Det handlar exempelvis om människor som hämtas till Sverige från utomeuropeiska länder för att arbeta som personliga assistenter. Väl i Sverige fråntas de såväl passet som lönen och hamnar i en form av gisslansituation. När skulden sedan anses vara återbetald avskedas personen för att lämna plats åt nya migranter som är villiga att betala för att få komma till Sverige.

Enligt NUC förekommer det även att personer med vårdbehov hämtas till Sverige för att agera sjuka eller beviljas assistans för verkliga behov. Anhöriga blir sedan anställda som assistenter och får sjukpenninggrundande och pensionsgrundande inkomst.

Migranter blir på detta sätt ett lukrativt verktyg i händerna på de kriminella. Först kan de krävas på pengar för exempelvis arbetsgivarintyg eller skenäktenskap, som ger rätt till uppehållstillstånd i Sverige. Sedan kan de användas som billig arbetskraft samtidigt som det kriminella nätverket tar emot stöd från Arbetsförmedlingen. Sist, men inte minst, öppnas dörren till trygghetssystemen och andra förmåner där de kriminella kan fortsätta att kräva en andel.

 

Samhället måste få upp ögonen för denna nya verklighet. Buset har skaffat sig slips. Den typiske multikriminella personen rånar inte längre närbutiken, utan startar företag och använder falska intyg för att komma åt vita pengar. Brottsligheten kan vara riktad mot Försäkringskassan, Skatteverket eller Arbetsförmedlingen. Eller så kan den ta formen av bedrägerier mot företag, såsom att hyra leasingbilar och beställa varor på nätet i identiteter som bara finns på papperet. "Det finns stora pengar att tjäna och riskerna är relativt låga", konstaterar NUC.

Denna brottslighet är i längden systemhotande. Den urholkar skattebaserna och riskerar att bryta ner skatteviljan. Därtill skapar den en osund konkurrens som kan slå ut seriösa företagare. Men det mest stötande av allt är att skattebetalarna aktivt göder den organiserade brottsligheten. Vi pumpar in pengar i just de kriminella miljöer som vi till varje pris vill bekämpa. Hur kan detta få fortgå?

Alliansregeringen bär ett tungt ansvar för att Sverige har förvandlats till ett paradis för kriminella välfärdsentreprenörer. De genomdrev den ena reformen efter den andra som öppnade nya affärsmöjligheter för den organiserade brottsligheten. Grädden på moset blev etableringslotsarna - ett system som släcktes ner i panik för ett år sedan när det framkom uppgifter om att lotsar ägnat sig åt såväl utpressning och människohandel som rekrytering till "våldsbenägna stridande grupper".

 

S-MP-regeringen har visat en något större krisinsikt och har bland annat tillsatt en utredning om välfärdsbrottsligheten. Men det räcker inte.

Det är exempelvis på tok för lätt att skaffa sig en ID-handling i Sverige. Och det är just falska identiteter som är dörröppnare till mycket av den nya brottsligheten. På samma sätt är det obegripligt att ingen lyssnar på Skatteverkets återkommande vädjan om att få tillgång till kontrolluppgifter på individnivå varje månad. Det skulle sätta stopp för väldigt mycket lurendrejerier där låtsaspersoner utför låtsasjobb.

Även sekretessen måste luckras upp för fler än de grovt kriminella. I dag är sekretessen de kriminellas bästa vän. Om exempelvis Skatteverket upptäcker att ett företag har dragit valser om vad de sysslar med och hur många som jobbar där har man ingen rätt att upplysa Arbetsförmedlingen om den saken. Skojföretaget kan fortsätta att inhösta bidrag i lugn och ro i skydd av sekretessen. Samma sak om en myndighet upptäcker att en identitet som mottar olika bidrag är falsk.

 

Regeringen måste även se över de välfärdssystem som bjuder in till kriminalitet. Valfriheten ska givetvis värnas, men såväl LOV som assistansersättningen måste stramas upp rejält.

Det är också dags att inse att västvärldens mest öppna system för arbetskraftsinvandring inte fungerar i dagens värld. Och situationen blir inte bättre av att regeringen dessutom tänker koppla möjligheten att få permanent uppehållstillstånd i Sverige till om den nyanlända har ett jobb. "Jag misstänker att det kommer att säljas väldigt många falska anställningsintyg", konstaterar Pia Bergman luttrat.

Dagens välfärdssystem bygger på en säregen kombination av tillit och marknadsdyrkan. Staten utgår från att en person är den som hon utger sig för att vara och att företag så gott som alltid drivs av engagerade entreprenörer. I en ideal värld skulle det givetvis fungera så. Men i verkligheten har vi skapat en perfekt jordmån för kriminella nätverk.  

Rättsväsendet kommer aldrig ensamt att kunna lösa det problemet. Ansvaret för att värna välfärden – slå igen godisbutiken om man så vill – vilar på våra politiker och ingen annan.

 

Läs också: Naiva borgare har bäddat för kriminella


Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida