Anna Dahlberg

Inget fel på lagom i synen på nationen

Publicerad

Att stå i mitten på den gamla höger-vänsterskalan är en djupt respekterad position. Varför gäller inte samma sak i synen på nationalstat och öppenhet?

Expressen getinglogga
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Så har den historiska dagen kommit. Söndagen den 7 maj 2017 kommer antingen att beskrivas som dagen då hela Europatanken gick på grund och högerpopulisterna segervisst höjde Trikoloren efter Brexit och Trump.

Eller - vilket är mer troligt - kommer vi att få läsa analyser om hur Macrons seger innebär slutet på högerpopulismens segertåg. Trenden är förvisso glädjande: Det blev bakslag i valen i såväl Österrike som Nederländerna. I Tyskland går det högerpopulistiska partiet Alternativ för Tyskland knackigt och i Storbritannien är UKIP bara en skugga av sitt forna jag.

Men detta innebär alls inte att högerpopulisterna har mött sitt Waterloo. Sedan år 2000 har populistiska partier fördubblat sitt väljarstöd, enligt ett index som Timbro tog fram förra året. Och även om Marine Le Pen förlorar den avgörande omgången i presidentvalet kommer hon sannolikt att ha fördubblat röstandelen jämfört med sin fars valresultat år 2002.

Högerpopulismen är av allt att döma här för att stanna och om en Macronseger övertolkas som ett folkligt mandat för öppna gränser, EUfori och överstatlighet kan vi förvänta oss en rekyl.

Det franska presidentvalet har beskrivits som ett skolexempel på den nya tidens konfliktlinjer. Valet står inte längre mellan höger och vänster i första hand, utan mellan globalism och nationalism.

I den gamla höger-vänsterskalan har "mitten" sedan länge varit ett etablerat begrepp. Vi talar om mittenpartier och mittenpolitik. Inte sällan förknippas mitten-prefixet med en högre grad av förnuft medan det per automatik anses vara dåligt att vara extremvänster eller extremhöger.

Märkligt nog förs inte motsvarande resonemang i förhållande till den nya politiska skalan, även kallad GAL-TAN. Där ges ofta bilden av att det endast finns två möjliga positioner. Antingen är man för slutenhet eller för öppenhet. Antingen är man pessimist eller optimist. Antingen är man nationalist eller internationalist, auktoritär eller frihetlig, populist eller liberal.

Lite tillspetsat skulle man kunna säga att man har att välja på att vara en upplyst världsmedborgare eller en bakåtsträvande populist. Varsågod och bekänn färg!

Men det finns skäl att slå ett slag för mitten även i den nya skalan. Demokratin och välfärden som vi känner den är bara möjlig inom ramen för en fungerande stat. Det lägger restriktioner på vilken grad av överstatlighet och öppenhet som ett land kan ägna sig åt.

Driver man internationalismen för långt bör man inte förvånas om det uppstår en folklig reaktion.

Beslutet om att införa euron var olyckligt ur det hänseendet. Den gemensamma valutan var tänkt som en hävstång för politisk integration. I stället gav den upphov till kris och missämja. Av samma skäl bör man vara skeptisk till nya idéer om ökad överstatlighet inom EU.

Den okontrollerade strömmen av migranter genom EU hösten 2015 är ett annat skeende som har gött högerpopulistiska krafter över hela kontinenten.

Det bästa sättet att stävja populismen är därför att bedriva en ansvarsfull mittenpolitik. Europas ledare måste vara lyhörda för den oro som många väljare känner inför en snabbt föränderlig och gränslös värld.

Det är en balansgång givetvis. Köper man för mycket av populismens retorik kring den svekfulla eliten och nationella egenintressen riskerar man att snärja in sig i en skadlig politik. Politiker måste våga stå upp för liberala värden såsom frihandel, Europasamarbete, Nato och internationell solidaritet.

Man kan ha olika synpunkter på hur väl politiker som Theresa May i Storbritannien, Mark Rutte i Nederländerna och Stefan Löfven klarar den balansgången, men det är tydligt att de försöker erövra en sådan mittenposition i sina respektive länder. Och de tycks alla ha framgång i den strategin.

Trygghet är en förutsättning för öppenhet. Och omvänt: otrygga människor kommer att välja slutenhet. Därför botar man inte provinsialismen med uppfostrande budskap om gränslöshetens välsignelser. Hoppet står i stället till den nya mitten. Den förtjänar ett bättre rykte.

 

Läs också: Måtte han bli president - och måtte han lyckas

 

Följ Expressen ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag