Säpochefen Anders Thornberg borde få fler och skarpare verktyg i terrorbekämpningen. Foto: LISA MATTISSON EXP / LISA MATTISSON EXP
Säpochefen Anders Thornberg borde få fler och skarpare verktyg i terrorbekämpningen. Foto: LISA MATTISSON EXP / LISA MATTISSON EXP
Anna Dahlberg

Ge Säpo mer muskler i kampen mot terrorn

Publicerad

Med 3000 våldsbejakande extremister är Sverige i ett nytt läge. Åtgärderna måste matcha den nya hotbilden.

 

Expressen getinglogga
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

I början av sommaren kom ett nödrop från Säkerhetspolisen. Säpochefen Anders Thornberg berättade i en TT-intervju att det numera finns tusentals våldsbejakande islamister i Sverige. "Vi har aldrig sett något liknande i den omfattningen förut" (TT 16/6).

Med tanke på att det krävs mellan 15-20 spanare för att bevaka en person dygnet runt gick det inte att missa det underliggande budskapet: Säpo har ingen möjlighet att ge ett fullgott skydd mot nya terrordåd. 

Under Almedalsveckan valde Thornberg att precisera siffrorna ytterligare. Det finns runt 3000 våldsbejakande extremister i landet. Cirka 2000 av dessa är islamister medan resten kommer ur vit makt-miljön och vänsterextrema autonoma rörelser.

Som terrorexperten Magnus Ranstorp konstaterar är det anmärkningsvärt många extremister för ett land av Sveriges storlek (TT 3/7). På bara sju år har antalet islamistiskt motiverade extremister tiodubblats. Hur ska det förklaras?

Flyktingvågen är en förklaring till ökningen 

Den förklaring som hittills har cirkulerat är tillkomsten av IS kalifat. Över hela Europa har man sett hur unga människor har radikaliserats av IS effektiva propaganda. Jordmånen har varit särskilt god i områden präglade av utanförskap och kriminalitet. Radikaliseringen har dessutom underlättats av att det sedan 90-talet finns tongivande aktörer i Sverige som på olika sätt underblåser extremismen, däribland salafistiska imamer.

Men det ger inte hela bilden. Den andra förklaringen till den dramatiska ökningen av våldsbejakande islamister är flyktingvågen 2014-15. Många av dem som bedöms som säkerhetsrisker har sökt asyl eller gått under jorden i Sverige. Bland annat finns en oro över att IS har använt flyktingströmmen som en väg ut.

Ett exempel är den 30-åriga IS-anhängaren som släpptes ur Malmöhäktet i maj efter att misstankarna om att han hade tänt på en shiamuslimsk föreningslokal inte hade kunnat styrkas i rätten. Han kom till Sverige i september 2015 tillsammans med sin syriska familj.

Det händer att personer på asylboenden hotar med att utföra terrordåd om de får avslag på sin asylansökan. Den sortens hot går inte att vifta bort eftersom terrorhandlingar kan utlösas just av en upplevd kränkning.

Denna grupp utgör en särskild utmaning eftersom personerna saknar en historik i landet. I många fall finns det inte ens en fastlagd identitet. Hur avgör man hur farlig en person är när man inte vet vem han är eller varifrån han kommer?

Det är givetvis en ytterst liten andel av alla asylsökande och papperslösa som utgör en säkerhetsrisk. Men bara under det första halvåret 2017 har 448 ärenden lämnats över från Migrationsverket till Säpo för vidare utredning. 

I veckan kom Migrationsverket med beskedet att personer som utgör en säkerhetsrisk inte längre kommer att ges tillfälliga uppehållstillstånd, även om det inte går att utvisa dem till hemlandet. Att det beslutet kommer först nu säger mycket om Sverige.

Bra med ökad öppenhet om hotbilden

På senare tid har företrädarna för våra säkerhetsmyndigheter blivit allt öppnare i sin kommunikation. Säpo, Must, Försvarsmakten, Polismyndigheten med flera talar alltmer i klartext kring hur deras verklighet ser ut. 

Det är utmärkt. Men det förutsätter också att politiken svarar på de hotbilder som målas upp. Annars uppstår ett glapp mellan retorik och verklighet som kan underminera allmänhetens förtroende. Kort sagt: det försämrade säkerhetsläget måste matchas av kraftfulla åtgärder.

När Säpo berättar att man i princip varannan dag får information om attentatsplaner måste regeringen inse att det är bråttom att leverera. Den blocköverskridande terroruppgörelsen är ett viktigt steg på vägen, men det krävs mer. Här är en lista med åtgärder som borde komma på plats så snart som möjligt:

Hemlig dataavläsning. Tekniken har för länge sedan sprungit ifrån telefonavlyssningen när appar som Telegram och WhatsApp har tagit över kommunikationen. Redan år 2005 kom en utredning fram till att Säpo borde få rätt att avlyssna även krypterad kommunikation. Nu skriver vi 2017 och i november presenteras nästa utredning. Regeringen bör skyndsamt se till att detta tvångsmedel kommer på plats.

Datalagring. EU-domen i december beskrivs som en katastrof av såväl polisen som Säpo. Att kolla upp vilka mobiler som har befunnit sig på en viss plats är ingången i nästan alla brottsutredningar. Regeringen snabbutreder nu frågan för att se hur datalagringen ska begränsas i enlighet med EU:s krav. Det finns dock en liten öppning om ett land kan hänvisa till "nationell säkerhet". Regeringen bör givetvis använda sig av den möjligheten så att Säpo kan få full åtkomst till listan så som den såg ut tidigare.

Signalspaning. Säkerhetspolisen har inte rätt att få information från FRA:s signalspaning när en förundersökning har inletts. Ett enklare sätt att uttrycka saken är att rullgardinen dras ner. Det ska nu ändras, lovade partierna i den senaste uppgörelsen. Men i stället för att fatta ett snabbt riksdagsbeslut ska även denna fråga segdras i en utredning.

Direktåtkomst. Det borde finnas möjlighet till direktåtkomst till andra system. Om polisen eller Säpo kommer över en övervakningsbild på en misstänkt terrorist borde det gå att köra den bilden mot exempelvis passregistret eller körkortsregistret för att snabbt klargöra vem personen är.

Hemlig avlyssning. I dag måste polis och säkerhetspolis alltid ange en detaljerad plats i en ansökan om hemlig rumsavlyssning. Det kan exempelvis gälla en viss bil eller ett visst café. Så fort den misstänkte personen byter bil eller går till ett annat café krävs ett nytt tillstånd för att få rätt att avlyssna. Det borde vara möjligt att utfärda mer generella tillstånd.

Övervakningskameror. Det är utmärkt att regeringen nu säger att polisen inte längre ska behöva söka tillstånd för att sätta upp kameror. Ändå dröjer det tills år 2019 innan den nya ordningen ska vara på plats. Varför?

Kanske innebär kalifatets fall att terrorhotet avtar med tiden. Kanske tilltar i stället hotet från vit makt-miljön under åren framöver. Det är för tidigt att säga något säkert om den saken.

I vilket fall är det avgörande att oron för den växande extremismen möts med resolut handling från politiskt håll. Sverige ska inte vara ett land där våldsbejakande extremister har en fristad.

 

Läs också: Säkerhet är viktigare än säkerhetsvurm 

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag