I skuggan av jihadisthotet flyttar också nazisterna fram sina positioner. Vi måste se båda dessa hotbilder, skriver Anna Dahlberg.
I skuggan av jihadisthotet flyttar också nazisterna fram sina positioner. Vi måste se båda dessa hotbilder, skriver Anna Dahlberg.
Anna Dahlberg

Blunda inte för hotet från högerextremismen

Publicerad

Den befogade rädslan för islamistisk terror får inte skymma det växande hotet från nazismen.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Inför skolavslutningen i fredags utsattes Oxievångsskolan i Malmö för nazistisk skadegörelse. Avspärrningstejp med Nordfronts logga hade satts upp framför huvudentrén och nazistiska slagord klottrats på byggnaden.

Aktionen skedde bara dagar efter att en 22-årig nazist körde in i en demonstration utanför Migrationsverkets lokaler i Malmö. 

Båda händelserna är isande påminnelser om att den mest radikala delen av extremhögern är på frammarsch i Sverige. 2016 genomförde nazisterna fler aktiviteter än något tidigare år - sammanlagt 3064 stycken, enligt Expos beräkningar.

Dessa aktiviteter är inte begränsade till spridande av nazistisk propaganda. Bombdåden i Göteborg i vintras - bland annat mot en flyktingförläggning - visar att aktivister med kopplingar till Nordiska motståndsrörelsen (NMR) inte är främmande för att använda terror som medel i sin kamp.

De mest extrema vinner mark

Det finns flera skäl att ta denna utveckling på största allvar. För några år sedan var NMR ändstationen inom den rasideologiska miljön. I stället dominerades scenen av Svenskarnas parti som med välklädda herrar och polerad retorik satsade på den parlamentariska vägen.

Nu är det i stället NMR som suger upp merparten av alla aktivister. På gatan är det alltså den mest radikala organisationen av alla som breder ut sig - en nazistisk kampgrupp där över hälften av medlemmarna är dömda för brott, enligt Expo.

Samtidigt har högerextremismen större räckvidd än någonsin på nätet. Sverigedemokraterna må vara duktiga på att värva röster, men i nätmiljön är det betydligt mer radikala krafter som håller i taktpinnen.

Vitmaktrörelsen har också varit skicklig på att fånga upp lokala missnöjesyttringar på mindre orter i flyktingkrisens spår. Det har bland annat handlat om att skapa medborgargarden i tomrummet efter en stat som har dragit sig tillbaka.

Den ryska kopplingen understryker allvaret

Men det finns ytterligare en faktor som är djupt oroväckande - Rysslands inblandning. När Ryssland invaderade Ukraina år 2014 var den första instinkten bland högerextrema att ta parti för Ukraina. Det reste till och med frivilliga från Sverige för att strida för landet.

I dag har nästan alla högerextrema grupperingar en pro-rysk agenda (med undantag för Nordisk ungdom). Nordiska motståndsrörelsen har exempelvis nära kontakter med ryska högerextremister och har tagit emot pengar från "Imperiska rörelsen". 

Två av de tre nazister som står åtalade för bombdåden i Göteborg har dessutom fått paramilitär utbildning i Ryssland av samma organisation. Det råder ingen tvekan om att Putinregimen sanktionerar dessa träningsläger, eftersom de bistår med frivilliga till fronten i Ukraina.

Det kan därför inte uteslutas att Kreml - vid sidan av alla påverkansoperationer - även använder nazister för att försöka destabilisera Sverige och andra västländer.

I alla händelser vinner högerextremismen mark med utländsk sponsring i ryggen. Det understryker allvaret i situationen.

Även på andra håll i västvärlden ser man med oro på utvecklingen. I Tyskland har antalet högerextremistiska brott ökat kraftigt i flyktingkrisens spår. Under våren har det rullats upp en bisarr historia med en pro-nazistisk officer som sökte asyl under en syrisk identitet och sedan planerade att utföra ett terrorattentat i dennes namn. Snart visade det sig att problemets utbredning var mycket större än så. För närvarande utreds 275 fall av misstänkt högerextremism inom den tyska försvarsmakten.

I Storbritannien har gripandena av misstänkta högerextremister och nazister mer än fördubblats och en färsk rapport från amerikanska Anti-Defamation League påminner om att den hemmatillverkade terrorn i USA har krävt över 800 liv under de senaste 25 åren. 

Viktigt att se hoten både från jihadister och nazister 

Länge var det hotet från jihadismen som tonades ner i debatten. Kända debattörer som Oisin Cantwell och Jan Guillou anklagade Säpo för att lida av muslimdille. Myndigheterna borde i stället ägna sig åt det mycket större hotet från högerextremisterna, hette det.

Efter terrordådet på Drottninggatan tycks den diskussionen ha tystnat, förhoppningsvis för gott. De flesta inser att IS utgör ett dödligt hot även mot Sverige och att nästa terrordåd sannolikt bara är en fråga om tid och plats.

Men det vore farligt att därmed underskatta hotet från den våldsbejakande högerextremismen. Tvärtom är det viktigare än någonsin att hålla båda ögonen öppna samtidigt.

För extremismen suger näring ur polariseringen. Den trivs i de självförstärkande filterbubblorna. Därför är det extra viktigt att vi som har varnat för en ohållbar migrationspolitik och för naivitet inför jihadisthotet också försöker sticka hål på den motsatta bubblan.

Det är en loska i ansiktet på demokratin att Nordiska motståndsrörelsen ska ha en egen monter under Almedalsveckan. Som det ser ut i nuläget finns det inget att göra mer än att torka bort den.

Men inget hindrar samhället från att mobilisera mot vitmaktrörelsen - polisiärt, ideologiskt och på andra sätt. När nazister placerar ut bomber och attackerar demonstrationer blinkar alla varningslampor.

 

Läs också: Bomberna visar faran med högerextrema

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag