Glöm inte talibanernas skräckvälde. Inom 24 timmar efter att de tog makten i Kabul 1996 infördes de strängaste islamiska regelverk som världen skådat. Foto: Allauddin Khan / AP
Glöm inte talibanernas skräckvälde. Inom 24 timmar efter att de tog makten i Kabul 1996 infördes de strängaste islamiska regelverk som världen skådat. Foto: Allauddin Khan / AP
Anna Dahlberg

Var inte naiva om talibanerna

Publicerad
Uppdaterad
I slutet av sommaren samlades hundratals män med stenar i händerna i en by i norra Afghanistan. Måltavlorna var 19-åriga Siddiqa och hennes pojkvän, 28-årige Abdul.
Kärleksparet hade flytt till Pakistan, men lockats tillbaka mot löfte om att de skulle få gifta sig. Men i stället för bröllopsklockor väntade talibanernas rättvisa på dem.
Bara en vecka tidigare hade en 40-årig änka i en annan avlägsen by mött ett liknande öde. Inför allmän beskådan piskades hon och sköts sedan ihjäl. Hennes brott: att ha burit ett utomäktenskapligt barn.
Det ger en försmak av hur en återgång till talibanernas idealsamhälle skulle se ut. FN:s senaste statistik visar att 76 procent av alla civila offer i Afghanistan har orsakats av talibanerna och deras vapendragare. Motsvarande siffra för Natostyrkorna och regeringssidan är 12 procent.
Vid sidan av vägbomber är det framför allt avrättningarna av civila som har ökat kraftigt, "inklusive offentliga avrättningar av barn", konstaterar FN.

Inget av detta
ruckar dock på den svenska ytterkantsvänsterns världsbild. Kriget i Afghanistan är ett imperialistiskt angreppskrig och talibanerna utnyttjar bara sin legitima rätt att göra motstånd.
När Lars Ohly i veckan fick frågan i SVT om det inte blir svårare för afghanska flickor att gå i skolan om de internationella trupperna lämnar svarade han: "Nej, tvärtom. I dag ser vi attacker just beroende på att den militära insatsen är närvarande."
Bara USA och dess lakejer drar sig ur löser sig alla problem i Afghanistan, således. Man undrar vilken planet Ohly och hans meningsfränder befinner sig på.
Kanske kan en snabb historielektion vara på sin plats. Afghanistan har härjats av krig i tre decennier med ett mänskligt pris som vida överstiger dagens civila dödstal. Svenska Afghanistankommittén påminde i veckan om att det faktiskt dör tio gånger så många afghaner i barnsäng som i kriget varje år.
Låt oss inte heller glömma hur talibanernas skräckvälde såg ut. Inom 24 timmar efter maktövertagandet i Kabul 1996 infördes det strängaste islamiska regelverk som världen skådat.
Kvinnor förbjöds att jobba, flickskolor stängdes och allt från drakflygning till tv-apparater och musik bannlystes. Strikt sharia infördes med amputationer av fötter och händer för tjuvar och stening för "äktenskapsförbrytare". Jag har själv besökt den idrottsarena i centrala Kabul där denna barbariska rättvisa skipades inför tusentals åskådare.
Talibanerna drog också åt tumskruvarna kring de internationella hjälporganisationerna. Till sist tvingades EU avbryta sitt humanitära bistånd medan FN och frivilligorganisationerna lämnade Kabul.
Det är alltså denna rörelse som ytterkantsvänstern sätter sin tillit till. För utan internationell trupp på plats är alla bedömare ense om att den afghanska armén skulle stå sig slätt i dagsläget.

Men kan man inte
tänka sig att talibanerna har lärt av sina misstag och mjuknat något med åren? Det finns en del som driver den tesen. Inte minst i många europeiska huvudstäder hoppas man intensivt på detta, eftersom det skulle kunna bana väg för en politisk lösning på Afghanistankriget.
Sanningen är att ingen vet med exakthet var talibanledarna i den så kallade Quetta-shuran står i centrala frågor. Det är inte för inte som talibanerna har kallats den mest hemlighetsfulla rörelsen sedan Röda khmererna i Kambodja.
Men inget talar för att talibanerna skulle ha tänkt om i några avgörande avseenden. Själva idén med maktdelning, demokrati och mänskliga rättigheter är främmande för dessa fundamentalister.
Mulla Omar har utropat sig själv till "de rättrognas anförare" iförd profeten Muhammeds mantel. Att tro att han skulle acceptera förhandlingskrav om att bryta med al-Qaida, lägga ner vapnen och respektera grundlagen - inklusive kvinnors och flickors rättigheter - framstår som mer än lovligt naivt. Särskilt med tanke på talibanernas militära styrkeposition.
Försöka bör man alltid. Men man ska inte göra sig några illusioner om de fredssamtal som nu pågår under stort hemlighetsmakeri i Kabul.
Lika lite som någon kan peka på en väg framåt i Afghanistan har någon lyckats formulera en trovärdig exitstrategi. Den som tror att det finns en klädsam reträtt ut ur mardrömmen i Afghanistan bedrar sig.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag