Anna Dahlberg

Alliansen missbrukar utredningsväsendet

Publicerad

Regeringen har förvandlat utredningar till ett politiskt verktyg för att styra och begrava debatter. Det är ett pinsamt skådespel.

Inget är förvisso nytt under solen. Utredningsväsendet har i alla tider använts för att kyla ner politiskt besvärliga frågor. Redan den socialdemokratiska trotjänaren Per Edvin Sköld konstaterade: "När vår herre vill att ingenting ska ske, då sätter han till en kunglig kommitté".

 

Men frågan är om missbruket någonsin har varit så utbrett som i dag. Den borgerliga regeringen har satt i system att politisera utredningsverktyget. Värst i klassen är utbildningsminister Jan Björklund (FP).

Med en skola i fritt fall tillsatte Björklund en utredning för att undersöka hur lång tid det kommer att ta för hans egna reformer att få fullt genomslag. Utredaren Per Thullberg kom föga oväntat fram till att det kommer att ta lång tid; först på andra sidan 2015 kan vi skörda frukterna av Björklunds skolpolitik.

 

Att andra länder, som Tyskland och Polen, har lyckats vända sina skolresultat på mycket kortare tid var inget som skulle undersökas närmare. Så klart.

Björklund blev uppenbarligen så nöjd med resultatet att Thullberg några månader senare fick uppdraget att leda ett nytt skolforskningsinstitut.

Lika ogenerat har Björklund schemalagt andra utredningar som ska stärka regeringens aktier till före valet medan besvärliga frågor har begravts i utredningar med långt bäst före-datum.

 

Det var knappast en slump att utredningen om kommunaliseringen, med sitt anklagande finger riktat mot Socialdemokraterna, hann färdigställas redan i februari. Den bredare utvärderingen av 90-talsreformerna som IFAU har fått i uppdrag att göra – där även det fria skolvalet och friskolereformen ska utvärderas – blir dock inte färdig förrän i december, det vill säga tre månader efter valet. Kan man tänka sig.

I veckan fick så gamla fackbasen Metta Fjelkner i uppdrag att utreda problemen med ordning och reda i skolan. Och mot alla odds hinner utredningen bli färdig redan till den 31 juli.

 

Låt oss säga så här: andelen utredningar som får några ynka månader på sig att slutföra sin uppgift och sedan presenteras mitt under högsommaren är försvinnande liten. Det har antagligen aldrig hänt tidigare.

För Björklund passar det dock som hand i handske. Bara någon veckare senare ska han hålla sitt traditionella sommartal och kommer att ha manuset klart. Skolans problem är kommunaliseringen och kaoset i klassrummen. Det är ju vad Björklund har sagt i alla tider!

Om det inte vore för sossar, -68 och slappa föräldrar skulle den svenska skolan blomstra.

Så används numera utredningsväsendet för att styra debatten. Städa undan tråkigheter som riskkapitalbolag i välfärden från valrörelsen och damma av egna favoriter i stället.

 

Det finns många fler exempel. I veckan presenterade regeringen två nya utredningar om bostadspolitiken. Bostadsbristen framstår alltmer som ett av Sveriges mest akuta problem. Men regeringen har lika lite som Socialdemokraterna något politiskt svar på krisen.

Så vad göra? Tillsätta nya utredningar så klart. Det kan i bästa fall förväxlas med handlingskraft och åtminstone föra bort frågan från dagordningen.

A-kassan är en annan huvudvärk som regeringen helst vill slippa. Således har alliansens löfte om en obligatorisk a-kassa begravts i två på varandra följande utredningar.

Den parlamentariska socialförsäkringsutredningen har för övrigt blivit en riktig långbänk. Utredningen tillsattes redan 2010, men slutdatum har skjutits upp med flera år och ska nu presenteras först nästa år.

 

Logiken är enkel: Gynnsamma budskap ska snabbspolas fram. Gamla surdegar däremot kan inte stå länge nog i kylskåpet.

Frågan är vad detta missbruk gör med utredningsväsendet. Utredningar har traditionellt varit en svensk styrkegren, en källa till nationell stolthet. De har sörjt för kvalitet och kompenserat för relativt små departement. Men de har också haft stor betydelse för att värka fram kompromisser över blockgränsen.

Minns de historiska skatte- och pensionsreformerna i början av 90-talet, som båda föregicks av högklassiga utredningar.

I dag ser vi hur utredningsväsendet devalveras. Statsvetarprofessor Erik Amnå konstaterar att utredningarna har blivit tunnare och får allt kortare tid på sig. De breda, parlamentariska utredningarna har blivit märkbart färre.

 

Direktiven styrs dessutom hårdare än förr. Vad utredningen ska komma fram till är ofta klart från början. Utredarens uppgift blir snarare att hitta goda argument till den politik som förs än att ta fram ett nytt, oberoende kunskapsunderlag. Och i takt med att utredningarna alltmer liknar politiska beställningsverk blir det svårare att locka toppkrafter till arbetet.

Det är ingen vacker bild som tonar fram. En borgerlighet som vill göra regeringsduglighet till sitt adelsmärke kan inte behandla utredningsväsendet som valkonfetti.

Regeringen har passerat en skamgräns. Det är dags för ett omslag.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag