Ann-Charlotte Marteus

Varför så tyst om integrationen?

Publicerad

Migration talas det mycket om just nu. Men integration, vägen till jobb och ett självständigt liv för nya svenskar, diskuteras knappt alls.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

När alliansen var nymornad talade den om integration med gott självförtroende: Det var Socialdemokraternas fel att utanförskapet var så stort bland invandrare. Men nu skulle "omhändertagandekulturen" ersättas av arbetslinjen. Så småningom sjösattes etableringsreformen.

 

Men arbetslinjen löste inte alla problem. Etableringsreformen har kritiserats hårt. Sverige har bland de största arbetslöshetsgapen mellan infödda och utrikes födda i den industrialiserade världen.

Här skulle väl Socialdemokraterna ha öppet mål? Men de vill inte prata integrationspolitik. De vill inte ens ha någon integrationspolitik, har det sagts. I våras förklarade Ylva Johansson att S i stället ska mainstreama; integrationen ska skötas av fackministrar. Arbetsmarknadsministern tar hand om arbetsbiten, utbildningsministern om utbildningsbiten, och så vidare.

Det kan alltså bli så att en kommande regering inte har någon integrationsminister. Borde det inte vara något för alliansen att ta upp till debatt?

 

En förklaring till att ämnet inte avhandlas är säkert skotträdsla. Det har alltid varit lätt att få "Ni fiskar i grumliga vatten!" kastat på sig när integrationsfrågor tas upp. Jag har själv varit med och kastat, så jag vet. Sedan Sverigedemokraternas intåg i riksdagen har de potentiella vapnen blivit vassare: "Ni normaliserar SD!", "Ni normaliserar rasismen!"

Samtidigt kan det vara så att politikerna välkomnar tystnaden, tabuiseringen, för att de inte har så mycket skarpt att komma med. Eller vågar komma med.

I en artikel i Ekonomisk Debatt i våras sammanfattade nationalekonomen Andreas Bergh partiernas integrationsförslag. Vid sidan av lullull som "fler jobb" kokar förslagen, med få undantag, ner till: mer utbildning och kamp mot rasism och diskriminering.

 

Men när Bergh gick igenom arbetsmarknadsgapen i OECD-länderna fann han att utbildningsnivån hos migranter inte spelar någon roll för hur lätt de får jobb, relativt de infödda. Lundadocenten upptäckte också att migranter faktiskt har lättare att få jobb i länder med högre främlingsfientlighet.

Vilka faktorer främjar då invandrares intåg på arbetsmarknaden? Jo, mindre av kollektivavtal och större lönespridning. Samt mindre generösa "bidrag".

Den svenska jumboplaceringen framstår som föga gåtfull.

Fredrik Reinfeldt vädjar om att svenskarna ska öppna sina hjärtan. Men svenskar har öppna hjärtan. Svenskar i gemen är generösa och toleranta. Den verkliga utmaningen verkar bestå i att öppna och inventera den svenska modellen. Men då utmanar man de värden som är knutna till modellen: jämlikhet och trygghet. Det är djupt rotade värden som laddades med innehåll i en tid före globalisering, hyperrörlighet och mångkultur.

 

Alliansen har ruckat på modellen, lite här och lite där, men dess reformer utlöste en väldig vänstervind. Många människor tycks ha en nästan fysisk känsla av att Sverige har "rämnat". Nu hoppas de på återställare.

Samtidigt som tiden går - framåt. Och nya svenskar marginaliseras.

Det går inte ihop.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag