Att skarva är mänskligt. Total ärlighet skapar kaos, vilket illustreras i filmen "Liar, liar" när Jim Carrey blir tvångsmässig sanningssägare. Foto: / VIASATAtt skarva är mänskligt. Total ärlighet skapar kaos, vilket illustreras i filmen "Liar, liar" när Jim Carrey blir tvångsmässig sanningssägare. Foto: / VIASAT
Att skarva är mänskligt. Total ärlighet skapar kaos, vilket illustreras i filmen "Liar, liar" när Jim Carrey blir tvångsmässig sanningssägare.  Foto: / VIASAT
Foto: / UNIVERSALFoto: / UNIVERSAL
 Foto: / UNIVERSAL
Foto: UNIVERSAL CITY STUDIOS / FILMBOLAG UNIVERSALFoto: UNIVERSAL CITY STUDIOS / FILMBOLAG UNIVERSAL
 Foto: UNIVERSAL CITY STUDIOS / FILMBOLAG UNIVERSAL
Ann-Charlotte Marteus

Vården är sjuk när sköterskor tvingas ljuga

Publicerad

Sjuksköterskor ljuger på jobbet, skriver tidningen Vårdfokus. Och det fyller dem med skam och sorg. 

Expressen getinglogga
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

För sin mastersuppsats i företagsekonomi vid Stockholms universitet har Erik Gjein djupintervjuat nio sjuksköterskor. En liten studie, alltså. Men hans fynd är intressanta som möjlig delförklaring till frustrationen och ohälsan bland sjuksköterskor. Med tanke på den stora flykten från sjuksköterskeyrket, finns det skäl att lyfta på varje sten. 

Enligt Gjein kan en sköterskas lögn bestå i att hon överdriver symptom för att doktorn ska prioritera hennes patient. Eller att hon gör det för att patienten ska få stanna kvar på sjukhuset i stället för att skickas hem som "färdigbehandlad" (en etikett som i sig kan vara en administrativ lögn).

Sjuksköterskor ljuger alltså för att skydda sina patienter. Men de kan också ljuga för patienter, säga att "doktorn kommer snart" när det inte är sant. Eller säga att en behandlingsapparat är trasig när sanningen är att ingen hinner springa och hämta den. 

Sluta be om ursäkt

Dessa berättelser får mig att tänka på vad en läkare på SÖS sa när jag var student på läkarlinjen, en gång i tiden. Han sa, ungefär: "Om du är försenad till en patient, be aldrig om ursäkt. Det är inte ditt fel, det ligger i jobbets natur att saker kan dra ut på tiden. Du kan inte ägna ditt yrkesliv åt att be om förlåtelse."

Det var väl min bakgrund som undersköterska i äldreomsorgen som gjorde hans råd så befriande. Som undersköterska var man så van vid att inte räcka till - och att ta på sig skulden för det. Detta trots att det låg i arbetets natur att något mer alltid hade kunnat göras. 

"Å, jag har så dåligt samvete!" var det självspäkande omkvädet bland oss undersköterskor. Från läkaren kom en helt annan signal: självrespekt, realism, professionalism. Gränser. 

När en sjuksköterska ljuger om att "doktorn kommer snart" tar hon på sig skulden för att vården och verkligheten har begränsningar. Hon tar på sig att bryta mot sin personliga moral - "inte ljuga" - för att trösta patienten. 

Det påminner lite om medberoende, som när familjer ljuger utåt för att hålla skenet uppe och skydda en missbrukande fader. 

"Många upplever skamkänslor och känner sig sorgsna efteråt. Det tär på människor att behöva ljuga", säger Erik Gjein.

Sköterskor är inga nunnor

Att överdriva symptomen hos en patient för att denna ska prioriteras är fullt förståeligt ur ett medmänskligt perspektiv, men det är inte professionellt. Och en sjuksköterska är inte sin patients anhöriga.

Frågan är dock vilken roll sjuksköterskor skolas in i. I en lärobok som nyligen debatterades i Dagens Medicin inpräntas det att brist på vårdresurser "får aldrig användas som täckmantel för en icke-vårdande kultur. (...) ytterst handlar det om varje vårdares beslut för att träda fram, tjäna och företräda den lidande patienten."

Förhoppningsvis är den synen en avart, för ett så verklighetsfrånvänt ideal passar bättre för en nunna än för hennes historiska efterträdare, sjuksköterskan. I synnerhet när det råder vårdkris.  

Erik Gjeins slutsats är att organisationer måste ha rak och ärlig kommunikation som ledstjärna - och att de måste vara "försiktiga med att designa värdesystem som kan vara svåra att upprätthålla i praktiken". 

En värdegrund måste kort sagt bygga på en solid verklighetsgrund. Annars blir den till en kvicksand där personal kan sjunka ner för att aldrig mer orka upp till ytan. 

 

Läs också:

Javisst gör det ont när utvecklingen går bakåt 

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag