Den allmänna förvirringen skulle avta och legitimiteten för betygen öka, skriver Ann-Charlotte Marteus.
Den allmänna förvirringen skulle avta och legitimiteten för betygen öka, skriver Ann-Charlotte Marteus.
Ann-Charlotte Marteus

Ut med idiotin, in med betygen

Publicerad

Dagens betygssystem är svårare att förstå än dödahavsrullarna. Återinför de relativa betygen.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Den svenska skolan är byggd som ett mytologiskt djur: en svan med lejonhuvud och elefantben, så att säga. Logik och ändamålsenlighet tillhör inte dess utmärkande kvaliteter.

Ett av de mest bisarra dragen beskriver Jenny Maria Nilsson i en krönika i SvD, betitlad "Så överlever du skolans obegripliga betygskultur".

Nilsson har en son i förskolåldern. Hon beskriver hur de gamla kvartssamtalen har förvandlats till övningar med "häften där barnets utveckling och inlärning presenteras med staplar, grafik, ifyllda matriser och handlingsplaner (också när allt går bra) som lärare, elev och förälder ska underteckna."

Detta är alltså i förskolan, före detta dagis.

Det som beskrivs blir inte mindre galet i grundskolan. Jan Björklunds styrdokument och kunskapskrav är lika lättydda som dödahavsrullarna, nämligen.

För såväl lärare som elever och föräldrar går en massa tid åt till att försöka tyda och tolka tecknens innebörd.

Ytterligare tid måste lärarna lägga på att fylla i otaliga matriser så att alla kan se (om än inte greppa) att alla kunskapskrav (som ingen har förstått) har nåtts.

Varför denna galenskap?

Ett tänkt syfte, som Jenny Maria Nilsson citerar, är att mätbara prestationer ska sporra elever till hårt arbete och konkurrens. Ett grundläggande problem med den idén är att det inte går att mäta prestationer när ingen har förstått måttenheterna. Därför är inte betygssystemet heller så rättvist och rättssäkert som politikerna drömde om att det skulle bli.

Ett annat krux är att eleverna inte vinner på att konkurrera: alla kan ju få högsta betyg, bara de klarar Björklunds betygskriterier.

När Sverige på 90-talet övergick från de relativa betygen - 1-5 - till de målrelaterade - vid denna upplagas pressläggning: A-F - släppte man loss en hejdundrande betygsinflation. Att det skulle bli så kunde alla förnuftiga betraktare förutse. Men det struntade politikerna i.

Alla kunde också förutse att systemet med skolor och vinstdrivande friskolor som slåss om elever med skolpeng, skulle öka betygsinflationen. Det struntade särskilt alliansen i.

Men det finns en möjlighet för politikereliten att något rehabilitera sig: Återinför de relativa betygen.

Lärarnas arbetsbörda skulle minska radikalt. Den allmänna förvirringen skulle avta och legitimiteten för betygen öka, förutsatt att lärarna står för sina betyg.

Det argument som brukar höjas mot de relativa betygen är på bogen: "Fyrorna räckte inte till så jag fick bara en trea". Så ska det inte fungera. I en klass med stjärnor som klarar nationella prov med glans kan lärare utan problem ge fler fyror än snittet.

Men alla kan inte få femmor i allt. Och det är helt rimligt. Jämlikhetstanken bakom dagens system - att alla ska kunna nå samma, på förhand specificerade, nivå - är orealistisk. Den är faktiskt inte ens önskvärd. Syftet med skolbetyg är ju främst att rangordna elever inför högre studier.

En betygsreform skulle inte vara någon mirakelmedicin. Det finns så många andra problem i dagens skola - inklusive problem som försvårar betygsättningen - som måste lösas för sig.

Men det vore en förlösande start på vägen mot sunt förnuft.

 

Läs också:

Betyget underkänt kan göra oss alla dumma

Vem väcker eleverna när de vuxna sover?

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för fler ledartexter och krönikor.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag