Ann-Charlotte Marteus

Ta inte OB-tillägget från välfärdens kvinnor

Publicerad

OB-tillägget är ingen guldkant på undersköterskors lyxiga tillvaro. Det är en viktig del av en blygsam lön.

Bort med OB-tilläggen på kvällar, helger och storhelger, föreslår Andreas Bergh på Expressens debattsida.

Bergh är ingen aktivistisk julhatare utan docent i nationalekonomi. Hans poäng är att OB-tillägget gör det dyrt för arbetsplatser att köra för full maskin på kvällar, helger och storhelger: "Välfärden blir dyrare för skattebetalarna, de söndagsöppna affärerna blir färre och de som har öppet blir dyrare för kunderna."

Utan OB-tillägg kan fler få jobb. Och det vore ju bra. Men som före detta anställd i vården skulle jag säga att docenten underskattar motståndet mot en sådan reform med några tusen procent.

Enligt Andreas Bergh borde inte de gamla kristna helgerna rankas som så OB-kväma längre. Arbetskraften är högst mångkulturell och många av dem som formellt räknar sig till kristenheten är lindrigt religiösa.

Det stämmer, men bristande religiositet är ju inget argument mot storhelger. Väldigt många sekulära människor lägger stort värde vid julens och påskens ritualer och symboler, pyntandet och bakandet, samvaron med släkt och vänner.

Så länge sådana känslor lever kvar hos en stor del av befolkningen, och så länge 9 till 5-kompaniet vill ha kvar sina härliga långledigheter, är det obekvämt att arbeta under storhelger. Punkt slut.

 

Den som jobbar vanliga helger missar samvaron med andra lediga, inklusive de egna barnen. Jobbar man storhelger så missar man en sammanhållen och vederkvickande ledighet.

Vem vet, ohälsan hos vårdpersonal kanske skulle vara mindre om de kunde logga ut runt jul, nyår och påsk, på tjänstemannavis.

Att jobba skift är också påfrestande. Man hinner knappt hem på kvällen förrän man ska tillbaka nästa morgon. Kollektivtrafiken går glest vid nio, tio på kvällen. Barnen behöver kvällspassning. Det är helt enkelt obekvämt på många sätt.

Dock; skulle samhället besluta sig för att obekväm arbetstid är gammaldags nonsens, då skulle man rimligen tvingas att hosta upp tätare bussturer, kvällsdagis och kvällsfritids. Annars är det ju fråga om ren diskriminering.

 

OB-tillägg låter som något avtagbart "extra". Det är det inte. De som börjar jobba i skiftyrken räknar in OB-tillägget i sin blygsamma lön. Ett borttaget OB skulle innebära en generell lönesänkning för stora kvinnodominerade lönekollektiv i välfärdssektorn.

Om OB-tillägget tagits bort när jag jobbade i vården hade det inte bara varit ett ekonomiskt dråpslag. Det hade känts som ett enormt svek från min arbetsgivare, kommunen. Tillägget fungerade, trots all klagan över att det var snålt, som ett litet erkännande: "Vi uppskattar att ni håller välfärden under armarna när alla andra har lagt upp fötterna på soffbordet eller ligger och sover."

Det är ingen lysande idé att förolämpa de människor som sköter välfärden för en blygsam penning. I synnerhet inte i en tid då offentlig sektor skriker efter erfaret folk.

Lägre ingångslöner är en bra idé på många sätt, men då ska det i gengäld finnas en lönetrappa som är värd att vandra uppför. De som stannar kvar i jobbet, och skapar den rutinerade ryggraden i vård och omsorg, ska belönas med bra lön - inklusive OB-tillägg.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag