Behöver sol? Foto: AP
Behöver sol?  Foto: AP
Ann-Charlotte Marteus

Sol och slöjmoln

Publicerad
Uppdaterad
Leder vissa invandrarkvinnors osvenska, beslöjade livsstil till att deras barn blir autistiska?
"Sverigesomalier har döpt autism till "den svenska sjukan" eftersom autism har blivit ett vanligt inslag bland somaliska barn under senare år. De frågar sig själva varför, i hemlandet var autismuppenbarligen inte vanligt," skrev överläkarna Susanne Bejerot och Mats Humble på DN Debatt i går.
Deras tes är att D-vitaminbrist leder till autism. Och min första tanke var: "De måste ta av sig de där jädra slöjorna!"
Jag är övertygad om att jag inte var ensam om att tänka så.

Det är ingen nyhet
att mörkhyade och/eller beslöjade individer har svårare att tillgodogöra sig solens D-vitaminbildande förmåga än vad bleka nordbor har. Därför riskerar vissa invandrargrupper att få vitaminbrist när de flyttar till våra mörka breddgrader, vilket kan orsaka benskörhet och depression.
Men leder D-vitaminbrist dessutom till autism? Det tycks vara en kontroversiell teori, lanserad av den amerikanske psykiatern och D-vitaminentusiasten John Cannell, som ser ett samband mellan autismens boom och de larmrapporter om sol och hudcancer som började komma i slutet av 1980-talet.
Bejerot och Humble för samma resonemang, men sträcker sig inte längre än till att "i dag kan vi inte utesluta att D-vitamin är en starkt bidragande orsak till den så kallade autismepidemin."
Det var allt en tunn krok att hänga en larmartikel på. Och hur mycket kan man lita på att somalier har drabbats av en massa autism som inte existerade i Somalia? Hur många är fallen? Och hur troligt är det att autister blir rätt diagnosticerade i sitt kollapsade hemland?

Dock; somalier kan
mycket väl vara överrepresenterade vad gäller autism. Det finns rapporter från flera västländer, inklusive Sverige, som tyder på utomeuropeisk överrepresentation. Vad den beror på vet man inte.
Autismens orsaker är fortfarande höljda i dunkel. Förmodligen är de flera och skiftande.
Låg födelsevikt, för tidig födsel och förlossningskomplikationer tycks ha samband med autism, till exempel. Och vilka grupper i Sverige är överrepresenterade där? Jo, utomeuropéerna.
Förlossningsläkaren Birgitta Essén skrev i Läkartidningen (39/2004) att somaliska - omskurna - barnaföderskor är rädda att dö vid förlossningen. De tror att förlossningen blir lättare om barnet är mindre; alltså bör man äta lite under graviditeten. Kejsarsnitt är de livrädda för, det associeras till död i barnsäng.
Essén menar att dessa kvinnors chanser att föda fullt friska barn skulle öka om den svenska vården var bättre anpassad till deras behov och världsbild.
Hennes studie har några år på nacken, och förbättringar kan ju ha skett. Men förra veckan berättade TV4-Nyheterna att en ny studie visar att invandrare får sämre bemötande i vården än svenskar.
Nu blev det mer problematiskt. Det är betydligt lättare att säga "Av med slöjorna!" än "Förbättra sjukvården för medborgare med icke-europeiskt ursprung". Då hamnar ju fokus på svenska brister - nämligen etnocentrism och strukturell rasism - snarare än på utländska.

Heltäckande slöjor kan
som sagt leda till D-vitaminbrist, och de faller nog ur modet när "beslöjade" kulturer har acklimatiserat sig till mörkare breddgrader. Tills dess är det det svenska samhällets uppgift att informera nysvenskar om vikten av solsken, med respekt och grundlighet.
Lyckosamt nog kan man häva bristen med kosttillskott - men Bejerot och Humble påpekar att Apoteket inte har D-vitamintillskott på lager.
Det finns som sagt gott om svenska brister att "avslöja".

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag