"Smörknivsupproret" har nått Expressens ledarskribent med lika delar fantasifullhet, humor och sälta. Foto: Michaela Hasanovic

"Smörknivsupproret" har nått Expressens ledarskribent med lika delar fantasifullhet, humor och sälta.

 Foto: Michaela Hasanovic
Ann-Charlotte Marteus

Skolan är inte till
för slöjdlärarna

Publicerad

Slöjdlärare brinner för slöjd, har jag lärt mig. Men skolan är inte till för lärarna.

Standarden på Sveriges slöjdklasser är katastrofalt ojämn. Bara så att ni vet det.

Jag har fått flera hundra smörknivar med posten, från skolor som vill protestera mot min krönika "Hur många smörknivar tål Sverige?". I den föreslår jag att slöjd ska göras valfritt på högstadiet.

Detta fick landets slöjdlärare att gå i taket och, vips, så var "Smörknivsuppropet" ett faktum på Facebook: redaktör Marteus skulle "kärleksbombas" med smörknivar inför Alla hjärtans dag.

Det är en högst blandad bukett jag har fått. En skola har tagit uppgiften på största allvar. Eleverna har, i olika material, skapat kreativa ting kring konceptet smörkniv. Andra skolor har skickat en del så erbarmligt slarviga träbitar att de tycks ropa, alldeles av sig själva: "Förbjud all slöjd genast! Ni ser ju själva."

Hur tänkte lärarna där? I alla de mejl jag har fått från slöjdpedagoger, hävdas det att slöjd är ofattbart viktigt och utvecklande. Inte minst sägs det främja finmotorik, skaparglädje, uthållighet och noggrannhet.

Den poängen går liksom upp i rök när ni postar brasved.

Och hur tänkte läraren som lät skicka med en smörkniv med den inbrända texten: "Kuk jävel. Fuck U."

Är det fritt fram för särskrivningar, numera?

 

Det mesta av det som har skickats är förstås bedårande. Somligt är fantastiskt välgjort, annat är humoristiskt. Men kampanjen har för mig ändå en bismak:

Det är självklart att slöjdlärare tycker att slöjd är viktigt. Och den yttersta konsekvensen, om slöjdens roll på allvar skulle ifrågasättas, är hotade jobb. Men det är sannerligen inte oproblematiskt om lärare använder sina elever för att driva egna kampanjer.

Slöjd må vara populärt bland eleverna. Men de fjärdeklassare som har skickat mig sina alster, kan de verkligen ha en välinformerad åsikt om huruvida slöjd ska vara obligatoriskt på högstadiet?

Knappast.

Och de elever som avskyr slöjd - sådana finns ju - kunde de protestera när deras lärare, och betygsättare, drog i gång sin del av "Smörknivsupproret"?

 

Hursomhelst, en hög med väldigt många smörknivar är inget argument för att slöjd ska vara obligatoriskt till och med nian. Och, nej, jag köper inte att slöjd är bra för i princip allt, vilket många slöjdlärare låter förstå i sina mejl.

Jag köper inte att vi hade undvikit Pisahaveriet om vi hade haft mer slöjd. Eller att man bara kan bli "en hel människa" om man har slöjd grundskolan ut.

Eller att Sverige skulle få brist på skickliga kirurger och tandläkare utan slöjdobligatorium i nian.

Detta sagt; estetiska och praktiska ämnen har sin givna plats på skolschemat. Skolan bör inte förvandlas till en enda teoretisk orgie - även om Pisaämnena matematik, NO och läsförståelse, där Sverige havererar, är mycket viktigare än slöjd.

 

Min tanke var, och är, att högstadieelever ska få välja mellan estetiska ämnen. De 17 slutbetyg eleverna krigar för i dag är inte inristade med lödpenna.

Men det är uppenbart att den politiker som vill rucka på ämnesindelningen riskerar att stöta på stenhård patrull från lärare. Vilket är uppåt väggarna.

Skolan är ju inte till för lärarna.

 

Läs också:

Hur många smörknivar tål Sverige?

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag