Ann-Charlotte Marteus

Sjukhusbakterier tar inte helgledigt

Publicerad

Sveriges bensinmackar har tydligen renare toaletter är sjukhusen. Hurra för kvinnors arbetsmiljö.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Arbetsmiljö

På Statoil i Länna städas toaletterna åtta gånger om dagen, skrev DN i går. Reportaget handlade egentligen om sjukhushygien: På Sveriges 53 största sjukhus toastädas det i regel bara en till tre gånger dagligen. På var­dagarna, alltså. Hälften av sjukhusen erfar tydligen att bakterier tar helgledigt, för då städas det inte.

Landstingens dödsföraktande inställning till hygien kan illustreras med ett u­ttalande av Hans-Erik Fahlén, verksamhetschef för städet på landstinget i Västernorrland: "I Sundsvall har man infört sjudagarsstädning med gott resultat. I Örnsköldsvik har man inte haft några allvarligare utbrott, så där har man endast veckostädning."

Man väntar alltså på "allvarligare utbrott" innan man tar itu med hygienen. Så 1883.

Bristande hygien inom vården är förstås en patientsäker hets fråga, precis som DN skriver. Patienter blir smittade på sjukhus, helt i onödan. Detta kostar mänskligt lidande och död och det förbrukar vårdresurser, det vill säga pengar.

En annan aspekt är att detta handlar om folks, ­särskilt kvinnors, arbetsmiljö. Rimligen blir även personalen sjuk - helt i onödan - på grund av ­bristande hygien.

När jag jobbade i äldreomsorgen var jag sjuk många gånger per år. Det hade jag förstås inte råd med och ägnade mig, precis som andra, åt vitlöks­knaprande och andra desperata huskurer som jag inte trodde på. Numera har jag både råd att sjukskriva mig och ett stilla­sittande jobb som gör att jag kan jobba när jag är krasslig. Men jag är väldigt sällan krasslig. Min hälsa har förbättrats enormt sen jag lämnade äldrevården.

Äldre­vården, som sagt. Den får sjukhus att framstå som skinande bensinmackar. När långvården ersattes av äldreboenden försvann ju städ­personalen. Vi undersköterskor och biträden skulle bli städare.

Och eftersom äldreboendet var klassat som patienternas "hem", skulle vi inte ha sjukhuskläder, utan vanliga kläder. Högst ohygieniskt. Något särskilt handfat i köket, för att tvätta händerna när man exempelvis hade hjälpt en patient att rätta till blöjan, fanns inte.

Nej, fram till diskhon och på med kranen. En sekund senare användes samma kran av någon som höll på att bre smörgåsar eller baka bullar till eftermiddagskaffet.

Precis som hemma!

Genom att skapa de "hemlika" äldreboendena, avskaffade politikerna hygien som väsentlig faktor inom äldre­vården. Och vi agerade därefter. Inte tusan städade vi några toaletter dagligen - eller någonsin, egent­ligen, om inte någon synlig olycka inträffat. Så det är inte särskilt förvånande att hygien är något det nu slarvas med i Vårdsverige.

Regeringen är bekymrad över att kvinnor är så mycket mer sjuka än män, och har initierat en knippe studier i ämnet. Mycket bra. Men glöm inte bort arbetsmiljön!

Titta på hygienfrågan ur ett personalhälsoperspektiv. Sånt som handhygien är förstås upp till personalen. Men vårdpersonal ska och kan inte ersätta städpersonal. Det slutar med att antingen vården eller städningen - eller båda - sköts illa.

Och det är knappast samhällsekonomiskt vettigt att dra in på städare om det gör personal och patienter sjukare. Samtidigt, dessutom, som arbetslösa betalas för att gå låtsaskurser och göra låtsasjobb.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag