TVINGAS FLY. Här flyr Jimmie Åkesson från Götaplatsen i Göteborg efter att torgmötet i tisdags ställdes in på grund av stora protester mot besöket. Foto: Jan Wiriden
TVINGAS FLY. Här flyr Jimmie Åkesson från Götaplatsen i Göteborg efter att torgmötet i tisdags ställdes in på grund av stora protester mot besöket. Foto: Jan Wiriden
Ann-Charlotte Marteus

SD-sabotagen är ett hot mot demokratin

Publicerad

Kampen mot rasism och intolerans tycks på flera håll ha övergått i hjärnfeber. Det är en intolerant sjukdom som hotar demokratin.

En grupp brevbärare protesterar mot att de måste leverera Sverigedemokraternas valsedlar inför EU-valet. På Facebook meddelar gruppen - Brevbärare mot Rasism - att "Vi har inte valt att delta i SD:s valkampanj. Därför tänker vi inte upplåta våra postrundor åt detta."

Det är ett vansinnigt uttalande. Brevbärare ska dela ut post, punkt slut. De ska dela ut all post. Om de har synpunkter på vilken post människor har rätt att skicka eller ta emot, bör de genast byta jobb.

 

Det faktum att det handlar om valsedlar gör denna manifestation särskilt obehaglig. I en demokrati får man rösta som man vill, på vad man vill - inte enbart på partier som är godkända av regering och riksdag. Eller Posten. Eller valfri Putin.

Men brevbärarnas upptåg går hem. På Twitter koketterar människor med att de blev fruktansvärt illa till mods när SD:s valsedlar trillade ner på hallmattan. Någon twittrar att hon minsann ringde upp Posten och klagade, någon annan hotar med att ringa. Många tänker skicka tillbaka valsedeln för att straffa SD.

 

Det tycks mest vara unga människor och jag undrar: Vet de ingenting om demokrati? Har ingen lärt dem att demokrati är något annat än en stor, varm, enig, Bris-sanktionerad gruppkram?

Demokrati handlar om att åsikter får brytas fritt mot varandra utan straff, blodsutgjutelse och statskupper. Tolerans handlar om att tolerera, det vill säga att uthärda sådant som man inte gillar.

Att djupt ogilla SD är en sak. Att sakna fundamental respekt för demokratin, yttrandefriheten och mötesfriheten är något helt annat. Men de antidemokratiska reflexerna tycks sprida sig snabbt. SD:s möten förstörs. Partiets rätt att annonsera i Stockholms tunnelbana ifrågasätts högljutt.

Det är ovärdigt. Och självcentrerat.

 

Att kontakta Posten eller SL med sina personliga "Alltså, nu känner jag mig kränkt här"-klagomål, i stället för att acceptera demokratins principer och toleransens pris, är helt enkelt självupptaget. Människor uppträder som missnöjda kunder när de borde agera som mogna medborgare.

Många av de protesterande är som sagt unga och unga ser världen i svart och vitt, det är liksom deras jobb. Men var är vuxenvärlden, som ska hålla liv i den demokratiska fostran? Den försummar sitt ansvar. De som inte kunde fördöma vänsterextremister utan brasklappar efter förra veckans Uppdrag granskning gjorde det. De som kräver att Public Service ska undvika vissa frågeställningar gör det.

Förr klädde man upp sig i vuxenkläder för att gå att rösta. Man insåg att det var en ynnest att leva i en demokrati. Kanske var det lättare då. Det fanns mormödrar som inte hade fått rösta som unga. Det fanns diktaturer in på knuten: Sovjet, Grekland, Spanien. Demokratikämpar flydde till Sverige från Sydamerikas diktaturer och vittnade om förtrycket.

 

Då revs det inte ner några valaffischer. Det sker nu. En del tycks dela Sebbe Staxx sentiment att alliansen är odemokratisk, så de borgerliga partiernas valaffischer kladdas ner med tusch och slängs i rabatten.

Vad är nästa steg? Brevbärare mot moderater? Poliser mot - ja, välj själva.

Vägen till helvetet kan vara kantad av välmenande Facebookgrupper.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag