Ann-Charlotte Marteus

Sätt stopp för religiösa friskolor

Publicerad

Fridolin vill kontrollera religiösa friskolor bättre. Varför inte offra en gris åt Oden? Det vore lika verksamt.

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) vill ha bättre koll på religiösa friskolor. Han slår fast att det inte får förekomma religiösa inslag i undervisningen. Men detta är redan fastslaget - i skollagen. Så vad handlar det nu om? Fridolin förklarar för Aftonbladet att "det handlar om att säkerställa kontrollen för att det verkligen blir så."

Regeringen vill alltså säkerställa att de religiösa friskolorna gör som skollagen säger. Det är en favorit i repris: Jan Björklund var ute i samma ärende med jämna mellanrum. Det gick så där, uppenbarligen.

Skolor får ha religiösa inslag utanför undervisningen. Men Gustav Fridolin vill "säkerställa" att det verkligen är frivilligt och att det varken finns "direkta eller indirekta sanktioner mot barn som inte väljer att vara med".

Det är som en låtsaslek: "Låt oss vara naiva tillsammans under ett vagt sken av seriositet".

 

Kontroller av friskolor räcker inte

Fler kontroller kan inte förhindra att religiösa friskolor, som vill indoktrinera eleverna, gör det. Skolinspektionens resurser är högst begränsade.

Och enskilda barns möjlighet att säga nej till religiös påverkan kan inte "säkerställas". Föräldrarna har valt en religiös skola åt sitt barn. Barnets lärare - och betygsättare - har valt att jobba där. Om dessa väldiga vuxenkrafter vill att barnet ska danas i religiös anda existerar ingen verklig valfrihet. Barnets val står då mellan underkastelse och öppet trots.

Och staten, med sin skolplikt, står på de vuxnas sida.

Staten kan egentligen bara ta sig ur denna skuldfälla genom att förbjuda skolor med konfessionella inslag. Det är dock ogörligt, då Europakonventionen för mänskliga rättigheter står på religionens sida. Men konfessionella skolor har inte rätt till bidrag. Politikerna skulle kunna smälla ihop den offentliga plånboken och låta skolorna överleva på egen hand.

Självfallet finns det konfessionella skolor av högsta klass där elevers integritet respekteras. Men i grunden är det en principfråga: den svenska skolan ska vara icke-konfessionell.

 

Gustav Fridolin (MP).Foto: Patrik C Österberg/IBL

Friskolor segregerar

Det finns andra skäl att stoppa religiösa friskolor: integrations- och jämställdhetspolitiska. I Fokus skriver Nalin Pekgul om den muslimska Römosseskolan i Göteborg som grundades av Abdirisak Waberi, en gång moderat riksdagsledamot. 2011 fick skolan kritik av Skolinspektionen: lärare hade varit hårdhänta mot elever, pojkar tilläts kränka flickor och betygsättningen tycktes gynna pojkarna. Enligt GT ska anonyma anmälare ha vittnat om att menstruerande flickor inte fick närvara vid lektioner om islam.

Hur kan Waberi, som har uttalat sig för shariastyre och månggifte, anförtros barns utbildning och fostran, undrar Pekgul. Företaget har dessutom fått tillstånd att öppna ännu en skola, i Borås.

Men Nalin Pekgul förklarar också varför muslimska friskolor kan te sig lockande för föräldrar: de kommunala skolorna ses som undermåliga, stökiga - rentav som en inkörsport till kriminalitet.

Jan Björklund vill numera sätta stopp för nya religiösa friskolor. Men inte ens den halvmesyren vill Gustav Fridolin höra talas om. Återstår att se hur ministern tänker omsätta sina "garantier" och "säkerställanden" i barnsäker verklighet.

 

Läs också:

Fria skolvalet är ett hot mot integrationen

Barn offras till scientologerna

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för fler ledartexter och krönikor.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag