Ann-Charlotte Marteus

Sänk kraven på äldreboenden

Publicerad

Vi behöver fler platser på äldreboenden. Men de behöver inte vara så flådiga.

Nu har visst svenska politiker varit naiva igen.

SVT Nyheter har gjort flera reportage om den stora bristen på äldreboenden i många kommuner. På 13 år försvann var fjärde plats. Följden av detta blir stort lidande för svaga och sjuka som egentligen inte klarar av att bo hemma längre.

Till SVT säger Norrköpings kommunalråd, Lars Stjernkvist (S), att neddragningen av äldreboendena gick för långt: "Vi hade en övertro på vilket stöd och hjälp vi kan ge i hemmet."

Det var naivt. Och lomhört. Det har larmats ganska bra om både äldreboom och äldreboendebrist i åratal.

 

Självklart har politikernas vägval en ekonomisk förklaring. Äldreboenden är mycket dyra. Politiker har trott och hört vad de har velat tro och höra, givet budgetläget. Dock; det är inte alltid kommunpolitikers fel när äldreboenden läggs ner. Jag skrev 2006 om äldreboendet Villa Vesta i Stockholm. En vacker gammal villa, men länsstyrelsen protesterade: standarden var inte god nog. Det saknades pentryn och toa på varje rum, rummen var för små och två personer delade rum.

Tio år senare befinner sig många kommuner i ett svårt läge. En åldrande befolkning, stor invandring och personalbrist gör att den ekonomiska framtiden ser mörk ut, enligt SKL:s prognoser. Samtidigt måste äldreboendena bli fler.

 

Sverige är inget nybyggarland. Det är ett nejbyggarland. Det tar tid och det är dyrt att bygga. Mot den bakgrunden borde inte befintliga äldreboenden läggas ner bara för att de inte uppfyller alla formella krav. Om de äldre på boendet mår bra och om personalen är nöjd med arbetsförhållandena, låt verksamheten köra på.

Standarden för ny- och ombyggnation av äldreboenden borde också sänkas. Jag är knappast den enda som har jobbat på en avdelning där alla lägenheter har haft kök och balkong, enligt direktiven - men där inte en enda patient är frisk nog att laga mat eller gå ut ensam på balkongen.

Ändra reglerna om kök och balkong. Satsa på gemensamhetsutrymmen i stället.

 

Vi borde också göra upp med "eget rum"-doktrinen. Alla rum behöver inte vara enkelrum. Om en äldre människa vill lämna sitt hem just för att det känns ensamt och otryggt, kan ett dubbelrum vara guld värt. Brister i äldreomsorgen orsakar framför allt lidande för den äldre själv. Men den leder också till andra problem.

Anhöriga måste rycka in oftare när hemtjänsten inte förslår. Så vill inte de äldre ha det.

Och den svenska modellen bygger på att kvinnor förvärvsarbetar. Det är inte meningen att de ska tvingas gå ner i arbetstid - eller bli utbrända - för att de måste vårda sina föräldrar eller mormor och farmor.

Dessutom lider personalen i hemtjänsten när de ser sina äldre fara illa av att bo kvar hemma. Sådant obehag ökar risken att de slutar eller går in i väggen.

Samma sak med biståndshandläggare och sjukvårdspersonal, som motvilligt tvingas skicka hem "färdigutredda", svårt multisjuka eller dementa, till en tom lägenhet.

Och när ohälsa och personalomsättning/personalbrist ökar, stiger kostnaderna medan kvaliteten i vården och omsorgen sjunker.

Äldreboendena måste bli fler. Det är en äldrefråga, en kvinnofråga och för välfärden något en ödesfråga.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida