Gal Gadot som Wonder Woman i filmen som har premiär på fredag. Foto: CLAY ENOS / AP TT NYHETSBYRÅNGal Gadot som Wonder Woman i filmen som har premiär på fredag. Foto: CLAY ENOS / AP TT NYHETSBYRÅN
Gal Gadot som Wonder Woman i filmen som har premiär på fredag.  Foto: CLAY ENOS / AP TT NYHETSBYRÅN
Amazoner mot Första världskrigets soldater. "Kvinnor kan" på amerikanska. Foto: ALEX BAILEY / AP TT NYHETSBYRÅNAmazoner mot Första världskrigets soldater. "Kvinnor kan" på amerikanska. Foto: ALEX BAILEY / AP TT NYHETSBYRÅN
Amazoner mot Första världskrigets soldater. "Kvinnor kan" på amerikanska. Foto: ALEX BAILEY / AP TT NYHETSBYRÅN
Regissören Patty Jenkins, Gal Gadot och Lynda Carter som spelade Wonder Woman i en kultförklarad tv-serie på 1970-talet. Foto: CHARBONNEAU/REX/SHUTTERSTOCK / CHARBONNEAU/REX/SHUTTERSTOCK REX FEATURESRegissören Patty Jenkins, Gal Gadot och Lynda Carter som spelade Wonder Woman i en kultförklarad tv-serie på 1970-talet. Foto: CHARBONNEAU/REX/SHUTTERSTOCK / CHARBONNEAU/REX/SHUTTERSTOCK REX FEATURES
Regissören Patty Jenkins, Gal Gadot och Lynda Carter som spelade Wonder Woman i en kultförklarad tv-serie på 1970-talet. Foto: CHARBONNEAU/REX/SHUTTERSTOCK / CHARBONNEAU/REX/SHUTTERSTOCK REX FEATURES
Ann-Charlotte Marteus

Sakpolitik? Äh! Hellre nätbråka om bagateller

Publicerad

Batmans kollega, Wonder Woman, har fått ett nytt bråk att blossa upp mellan Hillary Clintons Amerika och Donald Trumps. 

Amerikanska pojkar har i generationer klätt ut sig till Superman, Batman, Spiderman och andra manliga superhjältar. Flickor har haft en hjältinna att inspireras av: amasonen Wonder Woman - Zeus rättfärdiga dotter. 

Den banbrytande feministen Gloria Steinem lät Wonder Woman pryda första numret av tidningen Ms. magazine 1972 och med åren har gestalten laddats alltmer med feministisk mening. Men medan manliga superhjältar har filmats både på tvären och bredden är det först nu som Wonder Woman har fått en egen film, till råga på allt skapad av en kvinnlig regissör, Patty Jenkins. Detta är en sorts feministisk milstolpe.

I Austin, Texas, kom biografen Alamo Drafthouse på idén att ha en föreställning bara för kvinnor - biologiska kvinnor och personer som identifierar sig som kvinna. 

Kvinnoföreställningar med "tjejfilmer" är inte helt ovanligt i USA, men den här gången tog det hus i helvete. Sedan tog det hus i sociala medier. På fjärde dagen twittrade Donald Trump om saken.

@RedSteeze är Stephen Miller.

Dramat inleddes dock med att något hundratal män skrev argt på Alamo Drafthouses Facebooksida. De kände sig diskriminerade: Har ni haft några visningar för enbart män någon gång, va, va? Och är det okej nu, med andra ord, att ha visningar bara för svarta? Eller - bara för vita! Va?

Twitter fick reda på saken och reagerade med sedvanlig värdighet, det vill säga ingen alls. Alla var på biografens sida. Hånfullheten mot de arga Texasmännen, från journalister och andra twittrare, visste ingen hejd. Feminister jublade över kvinnovisningen och några gladdes över trygga rum. Biografen började boka fler kvinnoföreställningar. 

När konceptet spritt sig till en biograf i New York inleddes akt två. Då twittrade journalisten Stephen Miller, på högerlutande webbtidningen Heat Street, att han hade köpt biljett till en kvinnovisning. Han tänkte gå - och slå ett slag för medborgerliga rättigheter.

Men det var rätt uppenbart att Miller ville slå ett slag mot Wonder Woman som feministisk högtidsstund. Twitter blev rasande. Någon anklagade Miller för att ha en "våldtäktsmentalitet". En progressiv journalist förklarade att han varken ville ta i Miller, eller hans motbjudande blaska, med tång. 

Wonder Woman blir rond 143 i kriget Hillary v. Trump 

Jag började förstå: Wonder Woman-bråket var inte ett kulturbråk i vanlig mening utan ett nytt slag i det krig som präglade presidentvalrörelsen. Det var Hillary mot Trump - en progressiv, välartikulerad storstadselit mot det konservativa Amerika som antingen har missat tåget eller försöker stoppa det. 

Men när jag väl insåg det hade jag redan börjat tycka att båda sidor var odrägliga. 

Trumpsidans arga män lånar feminismens, HBTQ-rörelsens och de svartas retorik, men inte för att främja jämlikhet och tolerans utan för att motarbeta det. Det blev tydligt av kommentarer som: "Om man får porta män från Wonder Woman är det väl helt i sin ordning att ett bageri vägrar att baka en tårta åt ett gaypar?" 

Hillarysidan framstod som odräglig på grund av sin överlägsna numerär på Twitter: det var mil efter mil av nedlåtande, hånfulla, aggressiva Hillarys. Trumpmännens manlighet ifrågasattes: de kallades "man-babies" och storleken på deras könsorgan ifrågasattes flitigt. 

Trumpmännen själva var nästan osynliga i flödet - en frånvaro som satte spår. När det går 2 000 "Hahaha, varför blev de där idiotiska små männen så upprörda?!" på varje pip från en Trumpman, framstår Hillarymobben som hysterisk, elak och livsfarlig att reta upp.

Wonder Woman spär på polariseringen

De enda debattörer som jag till slut kunde respektera var de få som försökte resonera, som behöll lugn och distans. De var som hoppfulla ljus i mörkret. Och jag menar mörker. Bråket var till en början pikant men blev till sist skrämmande att följa. Det avslöjade en polarisering som i längden måste vara ohållbar.

Men "avslöja" är fel ord. Detta bråk, liksom andra av samma art, fördjupar polariseringen. Sår rivs upp och hinner aldrig läka. Motsättningar cementeras.

Hur blev det så? I hög grad, skulle jag säga, för att det finns sociala medier. 

Om inte biografen i Texas hade haft en Facebooksida, hade de arga männen inte blivit en nationell angelägenhet. De hade muttrat över bioannonserna hemma vid köksbordet. Kanske hade några av dem skrivit en arg insändare. 

Men hur många hade orkat författa ett brev, leta reda på adressen till lokaltidningen, köpa frimärke och ta sig till brevlådan innan ilskan tynat?

Om inte Twitter funnits, hade inte tusentals liberaler formulerat var sin klatschig, lajkmässig tweet och tillsammans skapat intrycket av en farlig hatmatta. Detta trots att många nog i själva verket var upprörda i några minuter, slängde i väg en tweet och sedan vandrade vidare i livet. Men en del fastnade helt klart i flödet och blev argare för varje tweet de läste.

Sociala medier har givit oss blixtsnabba leveranssystem för verbal ilska, massattacker och klanbildningar. Det börjar bli ett väsentligt problem.

Tanken att nätet skulle fördjupa det demokratiska samtalet var vacker, men uppenbarligen något idealistisk. Om en människa får välja mellan ett seriöst tankeutbyte med en meningsmotståndare och att bli tokarg över någon skitsak, som en filmvisning, tycks hon vara benägen att välja det sistnämnda. 

 

Läs också: 

En perfekt storm för en karismatisk extremist 

 

Twitterbråket lockade fram mycket humor. Här en filur som tolkar den snyftigare falangen bland de Wonder Women-diskriminerade Texasmännen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag