Mobilstök är mycket mer än en symbolfråga. Elever presterar mätbart bättre i mobilfria klassrum, enligt en studie från London School of Economics. I synnerhet förbättras resultaten för de mest svagpresterande, skriver Ann-Charlotte Marteus.
Mobilstök är mycket mer än en symbolfråga. Elever presterar mätbart bättre i mobilfria klassrum, enligt en studie från London School of Economics. I synnerhet förbättras resultaten för de mest svagpresterande, skriver Ann-Charlotte Marteus.
Ann-Charlotte Marteus

Obegripligt att elever får behålla mobilerna

Publicerad

Hur kan störande mobiler fortfarande vara ett problem i svenska klassrum? Det är faktiskt patetiskt.

Under en lektion i historia tvingades gymnasieläraren Mattias Axelsson att säga till sina elever att stoppa undan störande mobiler - 22 gånger. Om detta skriver han på Expressen Debatt.

Hur kan detta problem inte vara åtgärdat än? Tre år efter Pisaschocken och 10 år efter att Jan Björklund gjorde entré som utbildningsminister.

You had one job, Jan! - åtminstone enligt dig själv. Du skulle införa ordning och reda i svensk skola. Mobilförbud hade du tjatat om sedan sekelskiftet.

2010 kom alliansens nya skollag. Nu fick lärare rätt att beslagta mobiler som störde undervisningen.

Det löste inte problemet. Så det blev en ny utredning. Hösten 2014, fyra dagar före valet, var utredare Metta Fjelkner klar. Hon föreslog bland annat att lärare skulle få omhänderta mobiler i förebyggande syfte. Förslaget har inte genomförts.

Frågan är varför Björklunds skollag inte fungerade. Ett skäl kan vara att det är svårt för en lärare att försöka ta en mobil när den väl stör. Om eleven vägrar, vad gör läraren då? Hen får inte peta på eleven. Tas det i på något annat sätt, kan ett stycke kränkning komma att anmälas till Skolinspektionen av elev eller förälder.

Skollagen bör skärpas i Fjelkners riktning, men lagstiftning allena räcker knappast. Rektor och lärare måste också ha viljan och kraften att ta kommando, att använda de befogenheter som finns.

Det går uppenbarligen att få saker gjorda även med dagens regelverk. Bräckeskolan i Göteborg förbjöd mobilanvändning på skoltid i oktober 2015, för att få barnen att leka på rasterna i stället för att telefonera. Det gick an.

Och redan i dag kan den elev som stör med sin mobil, och sedan ignorerar tillsägelser, skickas ut ur klassrummet. Varför inte köra ut varenda mobiltrixare i en stökig klass? Och sedan servera en oförberedd skrivning i det aktuella ämnet nästa dag.

Om polisen i New York lyckades knäcka den galopperande brottsligheten med nolltolerans borde det väl fungera för att få ordning på västvärldens oroligaste, men dock, skola.

Men då kan inte flumjönsar få regera. Det finns ju dessvärre gott om märkliga idéer i den svenska skolvärlden. De kan illustreras av elevorganisationen Sveas reaktion på Metta Fjelkners förslag om förebyggande mobilomhändertagande.

Svea tyckte inte att det var något större problem "att en eller flera elever sitter med mobiltelefoner under lektionen". Och om något skulle åtgärdas, var det inte själva stöket utan "bakomliggande faktorer" som kan få elever att stöka. Organisationen påpekade också att elever har rätt till inflytande över ordningsregler, "som det står i skollagen".

Tyvärr finns det lärare som låter ungefär likadant.

Mobilstök är mycket mer än en symbolfråga. Elever presterar mätbart bättre i mobilfria klassrum, enligt en studie från London School of Economics. I synnerhet förbättras resultaten för de mest svagpresterande.

Mindre stök ökar alltså jämlikheten. Att tillåta stök är att svika de svagaste. Gör man det bryter man mot ett av skolans centrala uppdrag, att utjämna livschanser.

Det finns helt enkelt ingen ursäkt för att låta stöket fortsätta.

 

 

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för fler ledare och krönikor.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag