Via nätet kan en läkare inte göra någon professionell kroppsundersökning. Patienter kan exempelvis få antibiotika på lösa boliner, eller helt i onödan.Via nätet kan en läkare inte göra någon professionell kroppsundersökning. Patienter kan exempelvis få antibiotika på lösa boliner, eller helt i onödan.
Via nätet kan en läkare inte göra någon professionell kroppsundersökning. Patienter kan exempelvis få antibiotika på lösa boliner, eller helt i onödan.
Egenvård, vila och en receptfri värktablett räcker ofta långt.Egenvård, vila och en receptfri värktablett räcker ofta långt.
Egenvård, vila och en receptfri värktablett räcker ofta långt.
Ann-Charlotte Marteus

Nätdoktorn har flyttat in i vårdens vilda västern

Publicerad

Gratis privatläkare i mobilen för oroliga föräldrar? Det kostar skjortan.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

"Superbra tjänst!" Så lyder rubriken på en text av bloggaren - tillika Fröken Sverige-vinnaren 1998 - Jessica Olérs Brelid. Tjänsten som hyllas är Kry, en vårdcentral på nätet (som också sponsrat blogginlägget). 

Olérs Brelid är lyrisk. Hon kan få sitt läkarbesök direkt i sängen och det "känns väldigt lyxigt". 

På två ställen i det korta inlägget inskärper hon att nätbesöken är gratis för barn och ungdomar upp till 20 år. Frikort funkar också! 

Hon är själv småbarnsmamma. "Tänker mig att tjänsten är perfekt när man behöver allmänna sjukdomsråd om allergier, vattkoppor, sår och andra skador som uppkommer i tid och otid."

Wow. En lyxläkartjänst som helt gratis kan användas av oroade föräldrar "i tid och otid". Det låter för bra för att vara sant.

Det är förstås för bra att vara sant.

Stockholmare ringer nätläkarna mest

Kry och Min doktor, de två virtuella vårdcentraler som nu plöjer sig in på sjukvårdsmarknaden, är inte gratis. Ett besök kostar 1 200 kronor och notan, minus egenavgifter, betalas av landstingen. Och kostnaderna skenar.  

I juni 2016 var utgiften för Stockholms läns landsting 67 000 kronor. I mars i år var den närmare 5 miljoner kronor, skriver DN.

Det finns självfallet svenskar som kan ha nytta av vårdkontakt via nätet; kroniskt sjuka och människor i glesbygd, till exempel. Men det är inte Pajala som toppar nätdoktortoppen utan just Stockholm, varifrån 43 procent av nätläkarbesöken kommer. 

De flesta nätkunderna är mellan 25 och 45 år, rapporterar Dagens Arena. Och väldigt många är småbarnsföräldrar, enligt Region Jönköping, där nätdoktorerna har sin jordiska förankring.

Nu vill Sveriges kommuner och landsting, SKL, sänka ersättningen till nätläkarna till 650 kronor per besök. Men varje onödigt besök förblir en onödig utgift - pengar som kunde ha gått till kroniker eller cancervård. 

Och det finns andra problem, kvalitetsproblem. 

Nyligen anmäldes Kry till Ivo av läkaren Matteus Froehlich, efter att en av hans patienter fått upprepade antibiotikakurer. "Det skedde utan undersökning, utan ordentlig journalföring, utan att erbjuda patienten uppföljning och utan odling, trots att effekten av antibiotikan uteblev", skriver Dagens Medicin

Fallet är inte unikt. Dagens Arena skriver att Region Jönköping nu har utrett på vilka grunder Kry och Min doktor skriver ut antibiotika mot lunginflammation. Slutsatsen är oroande: nätläkarna har pytsat ut antibiotika utan att göra vad en läkare förväntas göra, nämligen kroppsundersöka patienten. 

Det enda rätta hade varit att skicka patienterna vidare till den verkliga sjukvården.

E-medicin kan bli en kostnadsbomb

Politikerstyrda SKL är i grunden positivt till digitaliseringen och hoppas att den ska avlasta primärvården. Avlastning skulle behövas, eftersom våra politiker har försummat primärvården länge. I andra länder har den mycket större kapacitet. Men svenska politiker har tyckt att sjukhusvård är mer sexigt. 

Och nu tycker de att "snabb digitalisering" är sexigt. Gör de rätt saker den här gången?

Nätvård avlastar inte per automatik. Om bortskämda och nervösa storstadsbor ringer doktorn i stället för att ta en Alvedon blir resultatet bara ökade vårdkostnader. Och felaktiga nätdiagnoser kan skada patienter eller allra minst göra dem frustrerade. Sedan får sjukvården städa upp.

Den digitaliserade vården är i sin linda. Det gäller att den riggas på ett genomtänkt sätt om den ska bli en tillgång och inte en belastning. Särskilt i Sverige, där högerns svaghet för vinstdrivande företag och vurm för tillgänglighet kombineras med vänsterns drift att göra vården gratis för allt fler grupper. 

Det är alla ingredienser som behövs för att bygga kostnadsbomber.

 

Läs också:

Kan man reklamera Jan Björklund, tro? 

Det är inte välfärd när vårdkrisen hotar barnliv

 

 

 

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag