Ann-Charlotte Marteus

När skolan blir en sorteringsmaskin

Publicerad

Vilket pris får vi betala för en skola som segregeras allt mer?

Expressen getinglogga
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

I Maramö beslutade Alliansen att starta fem arbetsgrupper inför valet 2014. En grupp kallas "Ett Sverige som håller samman - En politik för valfrihet, sammanhållning och en trygg gemensam välfärd."

Det låter ju finfint, men valfrihet och sammanhållning är två värden som kan krocka rejält.

I går kom ännu ett tecken på att det fria skolvalet ökar segregationen. Professor Bo Malmberg vid Stockholms universitet har tillsammans med kolleger i Uppsala undersökt föräldrars motiv när de väljer skola åt sina barn: "De som framför allt använder skolvalet är medelklassgrupperna. Och man gör det ofta för att välja bort skolor som har en blandad social och etnisk sammansättning", sa Malmberg i P1 Morgon i går.

 

Den stora sorteringsboven i samhället är förstås boendesegregationen, men det gör inte skolsegregationen mindre oroande. Tvärtom. Cyniskt kan man tolka det så att föräldrar som inte riktigt lyckas segregera sig, bostadsmässigt, tar chansen att flytta åtminstone sina barn till blåögdare marker.

Många av dessa föräldrar välkomnar säkert det multikulturella samhället och bryter med vånda mot sina principer - men vad gör man inte för att säkra att ens barn får optimala utbildningsförhållanden? Nu när möjligheten finns...

Den sortens genetiska egoism är förståelig på individuell nivå. Men vad blir resultatet på samhällsnivå? Vad skapar denna politiskt understödda, skattefinansierade valmöjlighet för mentalitet?

Invandrare har redan extremt svårt att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Ett av skälen är att svenskar i hög grad väljer andra svenskar att arbeta ihop med, och därmed väljer bort invandrare. Den strukturen borde rimligen försvagas, i takt med att fler människor som har vuxit upp i det multikulturella Sverige, intar arbetsmarknaden. Det borde - det måste - bli så. Men blir det så? Vad händer när en generation växer upp, som har lärt sig att det är förståeligt att Linda väljer bort den skola som Muhammed går i? Vad är oddsen att det blir ganska naturligt för Linda att välja bort Muhammed på arbetet, i vänskapskretsen, som granne? Hon är ju redan bekant med tänket och argumenten.

 

När Jan Björklund, som skolborgarråd i Stockholm, först argumenterade för det fria skolvalet, lugnade han dem som befarade ökad segregation med att det skulle skapas magnetskolor - ett pärlband av underbart fantastiska skolor i förorterna, som alla, inklusive innerstadsbarnen, skulle lockas till. Tio år senare larmar Skolverket om att klyftorna mellan bra och dåliga skolor ökar som följd av det fria skolvalet.

Lärare i de "utfiskade" skolorna i periferin vittnar om modlöshet både hos elever och kollegium. Och kommunerna kompenserar inte de svaga skolorna tillräckligt med ökade resurser. Kanske för att alla väljare i kommunen, som har förmåga att ställa hårda, välartikulerade krav på kommunpolitikerna, redan har flyttat sina ungar från de dåliga skolorna?

Det fria skolvalet är här för att stanna, av allt att döma. Men att Linda nu, dessutom, kan få skattesponsrad RUT-läxhjälp om hon får det för tufft i sin blåögda skola - var det nödvändigt?

Det ska verkligen bli intressant att se vad alliansgruppen som ska arbeta med "en politik för valfrihet, sammanhållning och en trygg gemensam välfärd" kommer fram till.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag