Ann-Charlotte Marteus

Mor ror, far är riskkapitalist

Publicerad

Läser inte dagens skolbarn Dagens Industri?

De verkar ju välja skola helt planlöst, utan att veta ett smack om bolagsstrukturer och kryphål för riskkapitalister.

Under jullovet lades Karlstads idrottsgymnasium ner utan förvarning. Eleverna hade plötsligt ingen skola att gå till. Men ägaren, Jan Walther, klarar sig bra, tack. Han mixtrade lite med sitt företag, skapade dotterbolag och kan på så sätt behålla alla de tiotals miljoner som hans sejour i svensk skolvärld har genererat. Om detta berättade Aktuellt i måndags.

Skolinspektionen hade givit Walther tillstånd att mixtra med sitt företag. Man hade inget val - företag är ju företag är ju företag.

Men Skolinspektionens generaldirektör, Ann-Marie Begler, sade till Aktuellt att hon önskar att SI kunde granska skolorna lite bättre. Hon har bett regeringen om resurser för att öka myndighetens kompetens vad gäller koncerner och bolagsstrukturer.

Låter det vettigt?

Bör Skolinspektionen verkligen lägga tid på att studera "bolagsstrukturer"? Har den inte nog med att kontrollera utbildningskvaliteten i våra skolor och hålla koll på scientologer och andra friskolande sekter?

Men bolagsstrukturer är viktiga. Efter Waltherskolans konkurs intervjuades ungdomar i Nya Wermlands- Tidningen. En 15-årig grabb berättade om det fordonsprogram han är intresserad av. Det är ett ganska nytt program, "så då frågade jag om ekonomin och fick svar om att den är stabil."

Grabben försöker vara det som regeringen vill att skolelever ska vara, nämligen välinformerade kunder på skolmarknaden.

Men vad har han för chanser att informera sig, när Skolinspektionen och rektorn på Waltherskolan aldrig såg vad som komma skulle?

Sverige är ett sekulariserat land, men religiös nit och fanatism saknas minsann inte. Man kan se den hos borgerliga politiker när vinst i välfärden diskuteras. Vinster får inte ifrågasättas!

Ja, jo, hrm, det uppstår kanske lite problem ibland: plötsliga konkurser, vinstmaximering genom att friskolorna snålar med lärare och elevhälsa, segregation genom att de söker efter de minst resursförbrukande eleverna. Men det är bagateller.

För ändamålet helgar medlen. Amen.

Jämfört med andra länder är Sverige något av ett Vilda västern i fråga om vinster i välfärden. Det gäller i synnerhet skolan.

De flesta länder tycker nämligen att skolan är alldeles för viktig för att spela rysk roulette med. Norge, exempelvis, tillåter aktiebolag, men inte att vinster förs ut ur verksamheten.

I Danmark är aktiebolag i princip förbjudna, ingen får äga mer än en skola och alla medel ska plöjas ner i undervisningen. I Finland är vinstsyfte förbjudet och en friskola får bara startas om den erbjuder en utbildning som det anses finnas behov av just då och där.

I Sverige utgår politikerna mer från företagens intressen än "kundernas". De människor som är beroende av välfärdstjänster får anpassa sig.

Är bolagisering och konkurs normalt för företag? Anpassa er, ungar! Hotar meddelandefriheten företagshemligheter? Håll käften, anställda!

Det finns borgerliga politiker, som före detta FP-politikern Johan Enfeldt, som vågar knuffa på de heliga korna. Och kanske tyder moderaternas tvärvändning om Lov-tvång för kommunerna på en viss tillnyktring.

Men politisk fanatism är svårbotad, så Sveriges unga gör bäst i att byta ut Harry Potter mot en lämplig finanstidning.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag