Ann-Charlotte Marteus

Min bostadsrätt kan hota ditt jobb

Publicerad

Om bostadsrätter leder till arbetslöshet har vi byggt in oss i ett tjusigt tapetserat men ödesdigert hörn.

Arbetslöshet

Jag bor i bostadsrätt. Det är bra för mig. Enligt vissa rön minskar det risken för att jag ska bli arbetslös, åtminstone långvarigt. Å andra sidan kan det vara så att jag sprider arbetslöshet omkring mig.

En bloggpost i Washington Post, betitlad "Högre nivåer på bostadsägandet kan döda jobben", uppmärksammade mig nyligen på fenomenet.

Redan 1996 hävdade den brittiska ekonomen Andrew Oswald att det fanns ett samband mellan utbrett bostadsägande och hög arbetslöshet i Europa och USA. När finländska forskare (Laamanen) undersökte 90-talets finska avreglering av bostadsmarknaden, gjorde de liknande fynd. Nu har Oswald återkommit i ämnet och funnit att en fördubbling av egnahemsboendet i en amerikansk delstat leder till mer än en fördubbling av arbetslösheten. Det tar några år, men förr eller senare infinner sig sambandet.

Varför det skulle fungera så, vet varken Oswald eller någon annan som har grävt i frågan. En teori är att rörligheten på arbetsmarknaden minskar. Folk vill inte flytta ifrån sitt älskade, ägandes hem. Inte heller säger de upp sig eller byter jobb i onödan, eftersom de har miljonlån att tänka på. I stället är det troligt att de jobbar hårt, jobbar mycket övertid och accepterar låga löner, relativt sett, eftersom allt är bättre än arbetslöshet. Följden blir att arbetsmarknaden stelnar och det blir svårt för nykomlingar att ta sig in.

En annan teori är att bostadsägare blir lokala bromsklossar - NIMBYS ("Not in my back yard"). De vill inte ha fula kontorshus eller industrilokaler utanför sina fönster. De vill hellre ha parker och naturreservat, tack så mycket. Så de protesterar och får ibland sin vilja fram. Men parker leder varken till nyföretagande eller till nya bostäder som nykomlingar kan flytta in i.

Det är mycket teorier, som synes, mycket som fortfarande är outforskat. Och det är svårt att slå fast orsak och verkan när förändringar sker med tidsglapp. Men det är värt att notera att Spanien, Italien och Grekland ligger i Europatopp både vad gäller privat bostadsägande och arbetslöshet. Har en orörlig arbetsmarknad förvärrat krisen i dessa länder? Har Tyskland vunnit i flexibilitet på att de flesta tyskar hyr sin bostad? Är det en slump att Schweiz, där blott 30 procent äger sitt hem, har en arbetslöshet på ynka 3 procent?

I en tid då hög arbetslöshet grasserar, då en hel ungdomsgeneration hotar att bli mer förlorad än Hemingway och Scott Fitzgerald, borde beslutsfattare beakta alla tänkbara faktorer. Även sådana som inte kan förklaras i snävt ekonomiska termer. I decennier har det varit högsta mode bland västvärldens politiker att främja egnahemsmodeller. Har de sett helhetsbilden? Det som är bra för den enskilda bostadsägaren eller kvarteret är inte nödvändigtvis bra för samhället.

I Stockholm har den akuta bostadsbristen varit kronisk sedan Erlanders tid, mer eller mindre. En välkänd förklaring är hyresregleringen, som gör det olönsamt att bygga nytt och hyresgäster ovilliga att flytta. Det lägger sordin på arbetsmarknaden. Men hur spelar bostadsrätterna in, med sina arméer av parkälskande, skuldtyngda tapetkonnässörer?

Kombinationen av en icke fungerande hyresmarknad och ett ökat bostadsägande framstår som en ödesdiger mix för Sverige.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag