"Visst är det förbannat illa att rasister kan livnära sig på debatten. Men lösningen är inte självcensur. Det är en dålig idé", skriver Ann-Charlotte Marteus.
"Visst är det förbannat illa att rasister kan livnära sig på debatten. Men lösningen är inte självcensur. Det är en dålig idé", skriver Ann-Charlotte Marteus.
Malin Ullgren.
Malin Ullgren.
Ann-Charlotte Marteus

Nej tack till nya åsiktskorridoren

Publicerad

Välkomna till Malin Ullgrens nya åsiktskorridor. Dess första regel lyder: Tala aldrig om åsiktskorridoren.

DN Kulturs Malin Ullgren riktar en uppmaning till svenska debattörer: Ni måste genast "sluta bidra till vanföreställningar om åsiktskorridorer och elitens förtigande av sanningen".

Det finns alltså ingen åsiktskorridor, och har aldrig funnits någon, enligt Ullgren? Nej, så enkelt är det inte. Den kan ha funnits, men "om det någonsin fanns en åsiktskorridor, är den nu så grundligt riven att allt som återstår är en brädhög". Och brädorna slåss folk med nu.

Okej, så korridoren är reell - men vi får inte prata om den.

Ullgrens försvar för tysthetslinjen är att SD-svansen, rasisterna, fascisterna, alltid har hävdat att "pk-eliten" har förtigit sanningen. De livnär sig på denna klassiska konspirationsteori. Och, resonerar Ullgren, om vanliga debattörer börjar tala om åsiktskorridorer, då får rasisterna draghjälp. Vilket är förbannat illa.

Visst är det förbannat illa att rasister kan livnära sig på debatten. Men lösningen är inte självcensur. Det är en dålig idé. Och högst remarkabelt att en uppburen kulturjournalist ber andra journalister att "inte tala eller skriva en enda gång till" om tendenser inom deras gebit som de finner oroande.

Det är som om en professor på Karolinska institutet skulle uppmana alla läkare att "inte tala eller skriva en enda gång till" om misstag i vården, med argumentet att detta skulle kunna göra patienter oroliga eller gynna kvacksalveriet.

Skulle någon tro att en sådan strategi gynnade sjukvårdens kvalitet eller förtroendet för densamma? Det finns en rad vittnesmål från journalister om en begränsande korridor. Den mångårige DN-medarbetaren Lasse Granestrand har skrivit om det. DN:s Ulrika By har sagt att hon "av egen erfarenhet vet att vi väljer bort historier och händelser som lätt kan användas i främlingsfientliga syften."

Sveriges Radios Alice Petrén har berättat att hon inte kunde rapportera om hedersmord eftersom det ansågs stigmatisera invandrare. Erik Fichtelius, ordförande för Utgivarna, som myntat begreppet konsekvensneutralitet, skriver i SvD: "Tyvärr brister ibland denna konstitutionella förståelse av det journalistiska rapporteringsuppdraget både bland journalister och makthavare. Lackmustestet blir lätt rapporteringen kring 'invandrare'."

Menar Malin Ullgren att dessa journalister och redaktörer gynnar rasisterna?

Vittnesmål som dessa hindrade inte att Sakine Madon, kolumnist på denna ledarsida, har fått löpa gatlopp på Twitter. Detta efter att hon skrev om journalister som berättat för henne om rädslan för att gynna SD.

Trots flera offentliga vittnesmål låtsas alltså Madons kritiker som att hon har hittat på allting själv.

Kanske är de inne på samma spår som Ullgren: Strunt samma om det är sant eller inte, håll bara käften. Inte för vår skull, nej, jösses - utan för demokratins!

Åsiktskorridoren är reell. Den byggdes inte av någon slug maktklick utan växte fram i en hänsynsfull, konfliktundvikande kultur där "rasist!" är det värsta man kan kallas. Men den var dömd att krackelera. I ett sådant skede finns det en risk att debatten kantrar åt andra hållet. Detta motverkas bäst genom ett konstruktivt samtalsklimat - inte genom påbud om tystnad från DN Kultur.

 

Läs också:

Det är jag som är åsiktskorridoren

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för fler ledartexter och krönikor.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida