Sarah Palin. Foto: Rex Larsen
Sarah Palin.  Foto: Rex Larsen
Ann-Charlotte Marteus

Är du dummare än en amerikan?

Publicerad

Ibland blir man lite rädd för USA.

Inte för att landet har kärnvapen eller något i den stilen, utan för att många amerikaner, vid sidan av den briljanta eliten, framstår som så - oförnuftiga.

FÖRNUFT
Hur kan 46 procent av invånarna förkasta evolutionsteorin? Hur kan halva folket vilja ha en skojare som Mitt Romney som president? Hur kan Sarah Palin - finnas? Hur kunde tvivel om Barack Obamas medborgarskap och religion bli en evighetsmaskin, trots den totala bristen på vett och bevis?

Den djupa misstro mot förnuft, vetenskap och fakta som många amerikaner lägger i dagen, är rent skadlig för ett samhälle. Det går inte att föra ett demokratiskt samtal när tossiga lögner ges samma tyngd som sanningar.

Och aldrig har politikerna kommit undan med så många lögner som i 2012 års valkampanj. Den överdrivna misstron tycks paradoxalt nog ha gjort folk så vilsna att de har blivit lättlurade.


Det finns förstås många, och unika, skäl till att USA är som det är: historiskt grundad skepsis mot politiska makthavare, ett spretigt medielandskap där objektivitetskrav har kastats överbord, religiositetens djupa rötter.

Men hur spelar marknadstänkandet och reklamens estetik in i amerikanernas galopperande misstänksamhet? Det är en intressant fråga, eftersom det är drag som Sverige i allt högre grad har tagit till sig.


Amerikaner är verkliga veteraner när det gäller marknadstänkande. Och de har lärt sig vad det är som gäller:

"Caveat emptor", det vill säga: "Buyer beware" . " Köparen måste se upp". Kort sagt, kapitalismen har givit oss välstånd och mångfald, men man får inte vara dum och låta sig utnyttjas.

Frågan är hur människor påverkas i längden av att leva i ett kroniskt "Se upp, låt dig inte luras"-läge.

Ökar misstron mellan människor, generellt? Blir man till sist lika reflexmässigt misstänksam mot forskaren - och tror att hon också försöker lura på en något - som mot expediten som vill sälja bananföryngringskräm?


Sverige har legat efter USA vad gäller kommersialisering, men under de senaste decennierna har vi i vissa avseenden gått om.

Våra liv invaderas inte bara av reklamaffischer, -filmer och -banners, även skola-vård-omsorg har underkastats marknadens logik.

På allt fler arenor blir vi kunder i stället för medborgare. Tanken bakom systemskiftet är attraktiv: vi får makten och får välja, i stället för att folkvalda representanter väljer åt oss.

Men alla system har för- och nackdelar, så är det ju.

Om fördelen med kundrollen är valfrihet och egenmakt, hör det till nackdelarna att man i väldigt många livssituationer måste vara på sin vakt mot folk som vill tjäna pengar på en.

Och det gör helt detsamma om säljarna har varor och tjänster som kan vara till stor nytta och glädje för mig, för: "caveat emptor"! Jag vore en idiot om jag trodde på varenda reklamfolder och glassig värdegrundsdeklaration som korsar min väg. Jag måste ha mina kritiska glasögon på mig.


Sverige har traditionellt haft mycket mer av socialt kapital än USA. Det vill säga, människor har i hög grad litat på varandra. Och vi har i relativt hög grad litat på politiker, befattningshavare och vetenskapsmän.

På det hela taget har den tilliten tjänat oss väl. Det är ett kapital som inte får förslösas.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida