Stefan Löfven och Socialdemokraterna ska inte låtsas att de värnar jämlikheten i Sverige när de slåss för höga ingångslöner. De värnar jämlikheten mellan oss anställningsbara. Och de tänker bort resten, skriver Ann-Charlotte Marteus.
Stefan Löfven och Socialdemokraterna ska inte låtsas att de värnar jämlikheten i Sverige när de slåss för höga ingångslöner. De värnar jämlikheten mellan oss anställningsbara. Och de tänker bort resten, skriver Ann-Charlotte Marteus.
Ann-Charlotte Marteus

Låtsas inte att du är solidarisk, Löfven

Publicerad

Löfvens jämlikhetsvurm, omfattar den bara de anställningsbara?

Det var en riktig drömpaj Stefan Löfven levererade när han höll tal om den svenska modellen på ett servicehus i Stockholm. En drömpaj med hallelujakräm. Orden föll så där salvelsefullt som de gjorde när Göran Persson släppte loss sin inre - och mer begåvade - frikyrkopastor.

Löfven hyllade sin mamma, hemsamariten, och hennes solidaritet. Sedan hyllade han den höga sysselsättningsgraden i Sverige: "Den beror på flit. På arbetsmoral." Och så kom det: "Men det viktigaste av allt är ju att vi gemensamt gör det möjligt för varandra att jobba."

Gör vi? Vad är det för "vi" statsministern talar om här? Vad är det för kollektiv som "gör det möjligt för varandra att jobba"? Jo, det är en begränsad grupp: Vi som redan har ett jobb eller som åtminstone är anställningsbara.

Det är sant att vi får hjälp av varandra genom solidariskt finansierad skola-vård-omsorg. De relativt små inkomstskillnaderna, med höga ingångslöner, gör oss till ett ovanligt jämlikt gäng.

Men det finns ett Sverige bortom Stefan Löfvens "vi". Där bor de som har enormt svårt att få jobb, bland dem många flyktingar. Efter åtta år i Sverige har bara 32 procent av männen i den gruppen ett heltidsjobb. Efter 15 år är siffran 40 procent. För kvinnorna ser det ännu mörkare ut, enligt siffror från Riksdagens utredningstjänst, RUT, som Staffan Danielsson (C) har begärt ut.

De här människorna finns på riktigt - i Sverige, inte i ett väntrum utanför folkhemmet. Många har barn som lever hela sin uppväxt i fattiga bidragshushåll, barn som aldrig får se sina föräldrar skynda i väg till ett riktigt jobb.

Dessa människor tycks inte riktigt räknas in i Löfvens värld. När S-ledaren talade om att minska klyftorna under valrörelsen, handlade det ofta om inkomstklyftorna, typiskt nog.

Nu slåss Löfven mot lägre ingångslöner - den kanske farligaste attacken av alla mot den svenska modellen, hävdade han i talet på servicehuset. Men Stefan Löfven har en mycket bättre idé än lägre ingångslöner, nämligen att "uppgradera" den svenska modellen.

Jaha! Hur då? undrar ni spänt. Svaret kan ni se er i stjärnorna efter. Så här dags i talet bröt Löfven nämligen ut i feberdrömmar om en välfärd som är bättre än någonsin, med fler sjuksköterskor, lärare, socialarbetare och enhörningar än någon gång tidigare. "En välfärd som gör att vi kan fortsätta att åka utomlands och tala om det unika med Sverige". Och, ja, Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet.

HUR DÅ?

Ingenting talar för att de många flyktingar som kommit i krisens spår får det lättare på arbetsmarknaden än de som kom tidigare. Utbildningsinsatser, Socialdemokraternas patentmedicin, kommer självklart att behövas. Men det räcker inte. Ett viktigt komplement vore lägre ingångslöner för fler enkla jobb.

Det är inte heller någon mirakelmetod och det finns målkonflikter, som Lars Calmfors påpekar. Men Stefan Löfven och Socialdemokraterna ska inte låtsas att de värnar jämlikheten i Sverige när de slåss för höga ingångslöner. De värnar jämlikheten mellan oss anställningsbara. Och de tänker bort resten.

Men det lär bli allt svårare att blunda i takt med att väntrummen fylls på. Det här är ingen tid för drömmare.

 

Läs också:

Lägg av att höja ingångslönerna

Orkar vi öppna våra hjärtan på riktigt?

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för fler ledare och krönikor.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag