Albus Dumbledore, trollkarlsskolan Hogwarths rektor i Harry Potter-böckerna. Han har beskrivits som Kristuslik i sin heroism och kamp mot ondskan. Foto: WARNER BROSAlbus Dumbledore, trollkarlsskolan Hogwarths rektor i Harry Potter-böckerna. Han har beskrivits som Kristuslik i sin heroism och kamp mot ondskan. Foto: WARNER BROS
Albus Dumbledore, trollkarlsskolan Hogwarths rektor i Harry Potter-böckerna. Han har beskrivits som Kristuslik i sin heroism och kamp mot ondskan.  Foto: WARNER BROS
R.P. McMurphy, i Jack Nicholsons skepnad i filmen "Gökboet", har beskrivits som en Kristusfigur.R.P. McMurphy, i Jack Nicholsons skepnad i filmen "Gökboet", har beskrivits som en Kristusfigur.
R.P. McMurphy, i Jack Nicholsons skepnad i filmen "Gökboet", har beskrivits som en Kristusfigur.
Och Stålmannen är Jesusfiguren som sändes till jorden av sin himmelske fader för att frälsa människor. Enligt somliga.Och Stålmannen är Jesusfiguren som sändes till jorden av sin himmelske fader för att frälsa människor. Enligt somliga.
Och Stålmannen är Jesusfiguren som sändes till jorden av sin himmelske fader för att frälsa människor. Enligt somliga.
Ann-Charlotte Marteus

Kristendomen i skolan var vår Harry Potter

Publicerad

Svenska elever badas i västerländsk kultur. Kristendomen ger dem nycklarna till dolda rum. 

Expressen getinglogga
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

När jag var liten var alla affärer stängda på Långfredagen. Och så fick man inte leka för livligt. Jag fick lov att gå och leka med en kompis som bodde några portar ifrån vår. Men jag fick inte springa dit. Jag måste gå. Värdigt. För Jesus led på korset.

Nej, jag växte inte upp i ett religiöst hem. Men traditionerna satt i även när 60-talet hade börjat bli revolutionärt. 

Det var förstås lite trist. Men samtidigt spännande. Tristspännande. Speciellt.

En annan sak jag hade, på lågstadiet, var ämnet kristendom. Jag gillade det, det var en enda räcka av spännande berättelser med lite magi här och där. Harry Potter i öknen. Men det var förstås mer än magi. Det var svärta, spänning och moral. 

Historien om tuppen som gal när Petrus har förnekat Jesus tre gånger var en lektion i mod och svaghet, samvetskval och förlåtelse. Samt lite magi. 

Bibelspråket var förtrollande: rytmiskt, bakvänt och tryfferat med märkliga ord. "Ej heller tänder man ett ljus och sätter det under skäppan." Vadå, vad är en skäppa? Ingen vet. Det gör inget. Fantastiskt. 

"Det folk som vandrar i mörkret skall se ett stort ljus; ja, över dem som bo i dödsskuggans land skall ett ljus skina klart." Vilken fulländning.

Rytmen och de ålderdomliga orden berikade vårt språk. Kristendomsundervisningen bildade oss.

Toksekter går bra, men Luciatåg är problematiska

I dagens Sverige är religion och skola en konfliktladdad historia. Vi har något så märkligt som ett skolsystem där toksekter som Scientologerna får driva skattefinansierad friskola. Samtidigt tycker många att traditionella kyrkoavslutningar och Luciatåg är problematiska. 

Kristendomens roll inom religionsundervisningen har debatterats genom åren. Många tycker att alla världsreligioner ska hanteras likvärdigt så att ingen favoriseras. 

Det håller jag inte med om. Alls. Jag är jävig, som ni kan ana. Men jag har goda argument för varför kristendomen bör ha en särställning. 

Barn som går i svensk skola kommer att badas i västerländska kultur. De stöter på historia, konst, berättelser, filmer, arkitektur, talesätt och seder som bär på kristna - eller judisk-kristna - referenser, myter och motiv. 

Ta Gökboet, till exempel. Upprorsmannen Jesus Nicholson tar sig an dårhusets allra minsta. Han får dem med sig - tolv man, som apostlarna - på en renande fisketur. Han betalar med sitt liv. 

Stålmannen sänds till jorden av sin himmelske fader, uppfostras av jordisk mamma och pappa, drar i väg för att kontemplera i öknen - fast vid Nordpolen - och ägnar sig sedan åt att frälsa människor på löpande band. I den senaste superhjältefilmen, Batman v. Superman, dör han. Han lär återuppstå. 

Fast innan han dog mördade han en person, vilket upprörde många amerikaner. Jag förstod inte alls raseriet förrän jag insåg Jesus-parallellen. 

Stålmannens upphovsmän, de då tonåriga Jerry Siegel och Joe Schuster, sägs snarare ha inspirerats av GT:s Samson och Moses. Så kan det förstås vara. Men hela den diskussionen blir ju grekiska om man inte är bekant med Bibeln.

Judendom och islam lärde vi oss inte mycket om. Judendomen var svår att ta i för vuxna, anade man. Förintelsen fanns det nästan inget "vardagsspråk" för innan tv-serierna började komma. Muslimer kallades för muhammedaner. Det skulle förändras, men muslimer förblev något högst exotiskt. 

Högt pris för dårfinkars frihet

Dagens skolbarn behöver förstås ordentlig kompetens i judendom och inte minst islam för att kunna orientera sig i samhället, socialt, kulturellt och politiskt. Alla elever bör självfallet besöka såväl kyrkor som moskéer och synagogor under sin skoltid. 

I ett reportage om en skolpräst i Lärarnas tidning säger en representant för Svenska kyrkan att alliansen skollag från 2011, som fastslår att religiösa friskolor inte får ha konfessionella inslag, har fått svenska skolor att nervöst sluta sig gentemot trossamfund. Sådant som skolpräster har blivit mer laddad materia trots att de ska fungera som vuxna stödpersoner, inte missionärer (förstås).

Är det priset vi fick betala för friskolereformen, som lät varenda dårfink starta religiös friskola? 

Skolprästen Pierre Sund säger till tidningen att han önskar att religionslärarna kunde bjuda in honom tillsammans med en rabbi och en imam: "Det skulle kunna bli ett bra samtal, särskilt i det läge som är i dag. Det vore bra för eleverna att se att före­trädare för de olika religionerna kan umgås."

Men det har inte blivit av. Och det vore ju inte förvånande om det fanns skolledningar i Sverige som oroade sig för att sådana samtal skulle kunna ses som diskriminering av hinduer och druider. 

Det var inte bättre förr, men en del saker var sannerligen enklare.

 

Läs också:

Respekt för bildning viktigare än kepslag 

Sveriges Radio borde ta en lång kall dusch

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för fler ledartexter och krönikor.

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag