Ann-Charlotte Marteus

Krisen i den svenska skolan blir bara värre

Publicerad

Inget talar för att Gustav Fridolin kommer att lyckas bättre än Jan Björklund som utbildningsminister.

"S/S Svensk Skola", den där atlantångaren som Jan Björklund hävdade att han höll på att vända, vände aldrig. I åtta år stod majoren surrad vid rodret och röt, utan påtagligt resultat. Och på den vägen är det:

I våras gick 14 000 barn ut nian utan behörighet till gymnasiet, enligt Skolverket. Vi talar om storleksordningen 560 skolklasser, eller 14,4 procent av alla nior. Det är sämre än förra året.

Skillnaden mellan de bästa skolorna och de sämsta har också ökat; skolsegregationen fördjupas. Och av de elever som kommit till Sverige i skolåldern blir en allt mindre andel behöriga. I år lyckades knappt hälften. Det är den riktigt allvarliga trenden i svensk skola.

Gustav Fridolin, Björklunds efterträdare som utbildningsminister, tycks inledningsvis ha trott att den svenska skolan var en lättseglad liten jolle. Han var mycket optimistisk. Men när han kommenterade Skolverkets siffror på onsdagen såg han svårt sammanbiten ut.

"Det är fruktansvärt allvarligt", sade Fridolin, både för de elever som förlorar möjligheten att "bygga ett liv med egenmakt, med försörjning, med möjligheten att nå sina drömmar" och "för samhällsekonomin i stort".

 

Ministern sa också att han blir "provocerad" av att så många nyanlända elever misslyckas. Han stack inte under stol med sitt missnöje över kommunernas och skolornas sätt att slussa in nyanlända i skolan.

Regeringen vill styra upp detta på olika sätt. Den vill också se till att barn får en vettig skolgång redan under asyltiden. Det är helt rätt tänkt. Men verkligheten är verkligheten:

Härom dagen larmade Per Gruvberger (S), kommunalråd i Filipstad, om att situationen håller på att bli ohållbar. Migrationsverket har just upphandlat 562 nya platser i kommunen. "På kort sikt klarar vi inte skolgång och barnomsorg för de här barnen", säger Gruvberger till SVT Värmland. "Det går inte att få fram lärare och lokaler hursomhelst. Jag vet inte hur vi ska lösa det."

Det larmet torde följas av fler.

 

De nysvenska familjer som får uppehållstillstånd flyttar ofta till områden där släkt och landsmän bor; antingen av egen vilja eller på grund av bostadsbristen. Många av barnen hamnar i skolor med andra nyanlända, skolor där kanske ingen har svenska som förstaspråk. Många blir trångbodda. Det gynnar knappast läxläsandet.

Regeringen har "ökad likvärdighet" som ett av sina tre prioriterade mål. Men hur förverkligar man målet i ett segregerande skolsystem med fritt skolval? Hur lockar man de bästa lärarna till de utsatta skolorna när de bästa skolorna lockar med högpresterande elever?


Över den svenska skolan hänger dessutom supermolnet Lärarbrist. Lärarbristen är stor, generellt, och inte minst vad gäller ämnet svenska som andraspråk. Det är det ämne där i särklass den största andelen elever, 36 procent, får underkänt eller streck.

På presskonferensen flaggade Gustav Fridolin för att lärarbristen kommer att bli än större än vad de nuvarande prognoserna säger, på grund av flyktingvågen.

Det finns just nu inte mycket som talar för att Gustav Fridolin blir mer lyckosam som kapten än Jan Björklund.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag