Utveckling brukar inom politiken användas i meningen framåtskridande.Utveckling brukar inom politiken användas i meningen framåtskridande.
Utveckling brukar inom politiken användas i meningen framåtskridande.
Den svenska modellen före dagens utveckling. På 50-talet hade polisen bilar med ett drag av Ghostbusters. Här snackar deckarförfattaren Folke Mellvig mord i buskage med två polismän. Foto: JONNY GRAANDen svenska modellen före dagens utveckling. På 50-talet hade polisen bilar med ett drag av Ghostbusters. Här snackar deckarförfattaren Folke Mellvig mord i buskage med två polismän. Foto: JONNY GRAAN
Den svenska modellen före dagens utveckling. På 50-talet hade polisen bilar med ett drag av Ghostbusters. Här snackar deckarförfattaren Folke Mellvig mord i buskage med två polismän. Foto: JONNY GRAAN
Volvo, årsmodell 1939, användes som polisbil när den var ny. Foto: KENNETH JONASSONVolvo, årsmodell 1939, användes som polisbil när den var ny. Foto: KENNETH JONASSON
Volvo, årsmodell 1939, användes som polisbil när den var ny. Foto: KENNETH JONASSON
Ann-Charlotte Marteus

Javisst gör det ont när utvecklingen går bakåt

Publicerad

Personalbrist och befolkningsökning tvingar fram nödlösningar. En del lär fungera bra, andra inte. Men det finns alltid organiserade intressen som vill försvara status quo.

Socialdemokraterna har som bekant ett nytt hejarop: "Den svenska modellen ska utvecklas, inte avvecklas!"

Varför tjatar de om det? Utveckling - i betydelsen framåtskridande - är ju det normala: högre standard, bättre grejer, kompetenshöjning. Utveckling borde vara underförstått. Varför denna besvärjelse? 

Det finns flera skäl, men ett av dem är nog att den svenska modellen i själva verket är satt under stenhård press. Inom välfärden pågår på många håll en formell kompetenssänkning. 

Ta vårdbiträden; i åtskilliga decennier har målet varit att få bort dem från vården. Kompetensgolvet ska utgöras av undersköterskor - som dessutom ska kompetenshöjas. 

Men med dagens akuta brist på sköterskor, samtidigt som tiotusentals nyanlända står med bristfällig utbildning, är vårdbiträden en utmärkt retroidé. 

Fast det kvider och tjuter när det ruckas på system och vänds på utvecklingsbågar. En renässans för vårdbiträdet skulle innebära en återgång "till mossiga hierarkier och ålderdomliga system", klagade exempelvis Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro. 

Sjuksköterskorna vill behålla nycklarna till medicinskåpet

En annan nyordning är Socialstyrelsens giv att fler än sjuksköterskor ska få portionera och dela ut medicin inom slutenvården. Till exempel undersköterskor eller varför inte läkarstudenter, som redan i dag sommarvickar som sjuksköterskor. 

Det förslaget har Barnmorskeförbundet och Svensk sjuksköterskeförening sablat ner. I Dagens Medicin varnar de för försämrad patientsäkerhet. 

Men de har en annan, mer intressant invändning: om friare regler kring medicindelning införs är det "naivt att tro att vårdgivarna inte kommer att utnyttja möjligheten att (...) öppna upp vårdplatser."

Öppna upp vårdplatser - det låter väl som himmelriket för svenskar som oroat har läst skildringar om krisande sjukhus. Men sjuksköterskorna beskriver alltså fler vårdplatser som ett hot. 

Det är klart, ju hårdare sköterskekrisen avspeglar sig i vården, desto bättre förhandlingsposition får ju sjuksköterskor. 

Även i skolans värld tvingar personalbristen fram förändringar. Regeringen vill göra det lättare för skolor att köpa in fjärrundervisning - i dag är lagen mycket restriktiv. Men de två stora lärarförbunden är kritiska och menar att undervisningen kommer att försämras.

De har definitivt en poäng. Livs levande lärare i klassrummen är trots allt en självklarhet i icke bananrepublikanska länder. Fjärrundervisning framstår som en nödlösning med betoning på första stavelsen.

Men det pockas på nödlösningar på flera håll. SKL och Centern vill sänka kompetenskraven inom socialtjänsten. Socionomernas fack, Akademikerförbundet SSR, är inte roat. Det är däremot Vision, ett brett förbund för offentliganställda tjänstemän. 

Var du står i en fråga beror på var du sitter.

Nödlösningar kan leda till förbättringar

Förändringar som görs av nödtvång behöver inte leda till försämringar. Att tvingas tänka nytt kan förbättra arbetssätt och organisation. Men ibland handlar det bara om att välja minst usla väg ut ur en kritisk situation. 

Och för varje reformförslag lär det finnas någon välorganiserad grupp som försvarar status quo. Antingen för att de verkligen fasar för en försämring och tycker att den bör motas till vilken kostnad som helst. Eller så fruktar man sämre status och lönenivå om personalbristen lindras med ett pennstreck. 

Men politiker kan inte låta särintressen stå i vägen för nödvändiga förändringar. De ska se till allmänintresset. Stora pensionsavgångar ackompanjerade av stor befolkningsökning och generell arbetskraftsbrist ställer krav som måste mötas.

Samtidigt kan förändringar i bakvänd riktning leda till frustration, avhopp och sjukskrivningar inom viktiga yrkesgrupper -  grupper som i decennier har fått höra, inte minst av politiker på valrörelsehumör, hur viktiga de är och hur centralt det är med kompetenshöjning, kvalitetssäkring och slikt. 

I oktober 2016 välkomnade Polisförbundet ett utredningsförslag om att göra polisutbildningen till en högskoleutbildning. I dag talas det mer om att utbilda snabbpoliser.  

Det gör ont när systemen brister.

 

Läs också:

Varför inte införa biträdes-trainees?

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag