NYÅRSKAOS. På bilden från Möllevången syns det hur personer tar upp raketer och avfyrar dem mot människor.
NYÅRSKAOS. På bilden från Möllevången syns det hur personer tar upp raketer och avfyrar dem mot människor.
Ann-Charlotte Marteus

Inga poliser i världen rår på normlöshet

Publicerad

När Aktuellt visade nyårsscener från Malmö, där människor riktar nyårsraketer mot varandra, kom jag att tänka på julbocken i Gävle.

Gävlebocken brann ner även i nådens år 2016 - förstås. Trots övervakningskameror, väktare och impregneringsmedel sätts bocken i brand så gott som årligen. Denna gamla pyromantradition visar i all enkelhet hur sårbart samhället är när någon eller några verkligen har gett sig fanken på att förstöra.

Om folk runtom i Sverige införde traditionen att sätta fyr på ett hus varje söndag i advent - ja, då skulle det brinna överallt i december. Det finns inget öppet samhälle som kan skydda sig mot sådana tilltag. Man kan skärpa straff och utbilda fler poliser och brandmän och så vidare, men det skulle knappast förslå om traditionen blev folkkär.

Och, omvänt, det är inte på grund av en fantastiskt riklig tillgång på poliser som svenskar i gemen låter bli att tokelda eller på annat sätt orsaka förstörelse.

De flesta människor uppträder oftast civiliserat helt av sig själva, styrda av samvete och normer - goda traditioner.

 

Målinriktade huliganer

Bocken är bara ett exempel på svårstoppad förstörelselusta. Ett allvarligare är exempelvis huliganvåldet. Det visar att gäng har stor chans att lyckas i sitt uppsåt när de har som mål att slåss. Det går delvis att få pli på problemet, men det kräver stor ordningsmakt och många trassliga åtgärder.

Och om folk hänsynslöst skjuter raketer på sina medmänniskor, på räddningspersonal och mot bostäder, vad gör man då?

I Aktuellt blev Malmös polismästare, Stefan Sintéus, kölhalad för att hans mannar inte lyckades få stopp på de livsfarliga dåden. Men när man såg bilderna från Möllevången var det inte svårt att förstå att det var en djävulusiskt svårt uppgift att lösa.

Polisen fick sig en omgång också i onsdagens DN. Ledarskribenten Amanda Sokolnicki skrev om de 33 fall av sexuella ofredanden som polisanmäldes i Kalmar i fjol efter nyårsfirandet på Larmtorget. Ett år senare sägs många kvinnor ha undvikit att nyårsfira på torget. Detta, skriver Sokolnicki, kan bero på att endast en av polisanmälningarna ledde till fällande dom.

Denna oförmåga och dess följder "blir alltmer besvärande för polisen", menar hon.

 

Fyrverkerier i fara

Visserligen är polisens låga uppklarningsprocent rent generellt ett stort och oacceptabelt problem. Men om en grupp män tycker att det är en acceptabel tradition att tafsa på och ofreda kvinnor i det offentliga, är det svårt att se hur bättre polisutredningar skulle vara lösningen.

Detta är svårbevisade brott och med dagens skriande poliskris är det svårt att fokusera stenhårt på tafsare. Det lär aldrig bli ett högprioriterat brott. Så, vad göra?

I somras, när sexuella ofredanden debatterades som mest, talade festivalarrangörer i Göteborg om att inrätta "trygga zoner" för kvinnor i publikhavet. Men reaktionär könssegregation är inte önskvärt.

Lika oönskat är det att ha en polis i varje gathörn. Och inte vore det roligt om fyrverkerier totalförbjöds.

Men inskränkningar, förbud och andra repressiva åtgärder kan förvandlas till det minst dåliga alternativet om människor beter sig vedervärdigt. Även om problemen bara löses hjälpligt den vägen.

Utan civiliserat uppträdande blir det helt enkelt inget civiliserat samhälle.

 

Läs också:

Polisens kris hotar rikets säkerhet

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för fler ledartexter och krönikor.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag