Arbetsgivare ratar helt enkelt unga som saknar social kompetens, inte passar tider och är ovilliga att hugga i ordentligt, skriver Ann-Charlotte Marteus.
Arbetsgivare ratar helt enkelt unga som saknar social kompetens, inte passar tider och är ovilliga att hugga i ordentligt, skriver Ann-Charlotte Marteus.
Ann-Charlotte Marteus

Hyfs är viktigare än lust i skolan

Publicerad

Picasso, Björk, Dylan - den sortens kreativa figurer vill arbetsgivare inte ha.

De vill ha folk som sköter sitt jobb, kommer i tid och håller anfall av kubism och skriksång på en miniminivå.

Kreativitet är inte så magiskt eller användbart som många tycks tro. I det verkliga vardagslivet, där de flesta av oss lever, är det viktigare att utveckla de egenskaper som bor i engelskans conscientiousness: punktlighet, arbetsmoral, effektivitet, uthållighet.

Conscientiousness gör dig inte bara uppskattad på jobbet. Enligt en sammanställning i tidskriften Time förutsäger denna kvalitet framgång på många arenor i livet.

Samvetsgranna människor trivs bättre i sina äktenskap, mår bättre och lever längre än andra.

Vuxenvärlden borde med andra ord drilla barnen i dessa klassiska karaktärsdygder - eller icke-kognitiva färdigheter, som de numera kallas.

Men det gör den ju knappast.

Om en svensk lärare kräver punktlighet, självdisciplin och uthållighet av sina elever verkar det troligare att han anmäls för kränkande beteende än att han får höjd lön.

Det ter sig också troligt att föräldrarna tar sitt stökiga barns parti. Och därefter släpar med sig Junior på en olovlig solsemester.

Bristande icke-kognitiva färdigheter kan vara en förklaring till ungdomsarbetslösheten, enligt ekonomerna Magnus Henrekson och Tino Sanandaji.

Arbetsgivare ratar helt enkelt unga som saknar social kompetens, inte passar tider och är ovilliga att hugga i ordentligt.

Lärare på universiteten har länge larmat om studenters bristande kunskaper. Men i en studie av Högskoleverket, 2009, uppgav många lärare att studenternas attityder till studierna är ett minst lika stort problem som bristande ämneskunskaper:

"Studenterna kräver att få mer serverat nu än tidigare. De vill veta vad som kommer att tas upp vid examinationen, vad de ska läsa och i vilken bok. De vill bli guidade genom studierna, lotsade", sammanfattar Högskoleverket.

Den attityden är tydlig i en krönika i studenttidningen Lundagård, betitlad: "Jag vill inte ta eget ansvar - jag vill må bra". Sara Thiringer, utbildningspolitisk redaktör, skriver att det är för höga krav på studenterna att ta eget ansvar: "Du måste själv se till att läsa i takt med studieplanen, börja med hemtentorna i tid och komma på seminarierna", klagar hon.

Detta är inte bra för studenternas (bräckliga) psykiska hälsa, enligt Thiringer.

Det är lätt för en medelålders att skratta åt denna enastående kuriösa hållning, alternativt gnissla tänderna, men ungas attityder curlas som sagt inte fram ur tomma intet.

Det är vuxenvärlden som har kommit skamligt till korta.

Alla unga har rätt att få lära sig attityden - och erfarenheten: "Jag tar eget ansvar - det får mig att må bra." Att inte lära dem det är ett monumentalt svek.

Idealet att barn alltid ska ledas av "lust" i skolan - Gustav Fridolins favoritord - måste överges.

Idén att "bakomliggande faktorer" till skolstök måste åtgärdas, men inte själva stöket, måste strängt ifrågasättas.

Kulten kring kreativitet måste stävjas. Finns det en spirande Björk eller Dylan i klassrummet lär vederbörande finna sin röst även om hen tvingas komma i tid, göra sina läxor och sitta still.

Resultatet kan till och med bli ett knippe geniala protestsånger.

 

Läs också:

Obegripligt att eleverna får behålla mobilerna.

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för fler ledartexter och krönikor.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag