Ann-Charlotte Marteus

Gå inte bananas med barnkonventionen

Publicerad

Barnkonventionen får inte leda till att Sverige blir ett stort elevråd för medelklassen.

Barnkonventionen är het. Löfvens "samarbetsregering" vill göra den till lag och talar ofta om den - kanske i förhoppning om att få med sig alla partier, utom de barn-hatande, på denna nobla seglats.

Barn, kan man ju hävda, är större än höger-vänster, större än politiken, större än - käbbel.

Men exakt varför Sverige behöver inkorporera konventionen, har regeringen varit otydlig med.

När reformen presenterades på Brännpunkt i oktober, flödade den nypatriotiska stormaktsretorik som är årets melodi: Sverige ska vara "ett föredöme för andra länder. Att leda innebär att gå före."

I torsdagens Aftonbladet skrev Löfven och barnminister Åsa Regnér på temat. Inte heller här avslöjas vilka laghål som måste täppas till. Duon konstaterar bara att "det finns fortfarande en del att göra" och citerar Olof Palme. Han var pro barn.

Men det finns aktörer som har stora förväntningar på reformens konsekvenser.

Exempelvis "Nätverket för barnkonventionen" som samlar 45 organisationer från Unicef och Svenska kyrkan till Friends och Nykterhets- rörelsens scoutförbund.

På DN Debatt skriver ordföranden, Lisa Ericson, att kommunerna är illa förberedda för barnkonventionen. Bara en av 20 kommuner konsulterar barn innan de fattar beslut som kan beröra barn, exempelvis.

En del kommuner har ungdomsråd som konsulteras - men det duger inte, anser Lisa Ericson. Alla barn måste få komma till tals. Kommunens tjänstemän ska helt enkelt kompensera för små barns svårigheter att "lämna medborgarförslag eller navigera i den kommunala beslutsordningen".

Lisa Ericson erkänner att "detta ställer höga krav på vuxna att anpassa sina arbetssätt". Men barnen måste släppas in i beslutsprocesserna och få "inflytande på riktigt".

Det här är galenskaper, förstås. Barn är inte hoptryckta vuxna. De är barn. Det är inte av ålderism som de inte får köra bil eller rösta, slängas i fängelse eller sommarjobba som kirurger. Skälet är att deras hjärnor inte är färdigvuxna. För de är barn.

Så varför kommer dessa idéer just nu? För att vi har det så historiskt - bra? Tanken slog mig när jag såg en tweet från ledarsidans kolumnist, Sakine Madon: "Barn är inte vuxna, de är ibland j****gt utsatta och det är där samhället ska lägga krut. Inte leka elevråd."

Ja, det finns en touch av Sköna hem och Mama över dessa pretentioner.

Men i stället för kvalitetstid i myssoffan med Medel-Svenssons härliga ungar, bör kommunfunktionärerna fokusera på det angelägna.

Som att socialtjänsten kopplas in snabbt när barn far illa, att misshandlade mammor och deras barn får hjälp, att skolorna inte hittar på aktiviteter som ger fattiga barn ångest. Att förskola och skola kompenserar för klass och födelseland.

Barn är i högsta grad politik. Om samhället "alltid ska tänka på barnens bästa", som mantrat ofta låter, i ett system med ändliga resurser, kommer andra behov att få ge vika.

I kommunerna hänger de äldres behov löst. Äldreomsorgens resurser begränsas redan i dag av att LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, är en rättighetslag. Den som är missnöjd med den insats hen fått, kan genom LSS gå till domstol.

Det kan inte Stina på äldreboendet göra.

Om även barn genom FN- konventionen skulle få rättighetslagar, lär det bli mycket vattgröt på hemmet.

God politik är inte främst att vilja väl, utan att välja vist.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag