Ann-Charlotte Marteus

Försök inte babbla bort Pisa-haveriet

Publicerad

Skolans flumputtar lever än. Lyssna inte på deras sirensång.

SR:s Vetenskapsradio tycks ha ett besked till svenska folket: Pisakrisen är en bluff! Detaljerna behöver ni inte veta, men det handlar om en konspiration innefattande Ronald Reagan, Världsbanken och kapitalistiska konsulter. Syftet? Att våra frimodigt analfabetiska svenska kids ska tvingas "stå i spikraka led" som de stackars mattegenierna i Shanghais grymma skolor.

Jag överdriver. Men inte så mycket som ni hoppas.

I tisdags var Pisa toppnyhet i Ekot: Det har kommit "ny kritik" mot Pisa, fick vi veta. Enligt "ny svensk forskning" är frågorna i Pisas naturvetenskapliga test så krångliga att svenska elever inte förstår dem.

Toppnyhet! Det borde vara tungt, inte sant? Men var det det?

I en intervju förklarade forskaren Margareta Serder, Malmö högskola, att det är så mycket text i Pisas frågor - och svåra ord som "faktor", "substans" och "referenser".

Svenska barn drabbas av Pisas konstigheter, förstod man. Detta trots att alla barn i de 43 deltagarländerna förstås får samma frågor. Men, hävdade Serder, engelskans "substance" och "reference" är mycket lättare att förstå än svenskans "substans" och "referens".

Fast i toppländer som Japan, Finland och Estland vet de visst vad substans och faktor betyder. På sitt eget språk, till och med.

När Margareta Serder får frågan om vad Pisaresultaten säger om svensk skola, svarar hon: "Det enda som Pisa mäter är (...) matematik, läsning och naturvetenskap. Något annat mäts ju faktiskt inte. Så skola i kris är ett alldeles för vitt begrepp att tala om."

Jaså? Och i vilka akademiska ämnen är läsförmågan inte viktig? I själva verket säger väl kunskapsläget i de tre ämnena väldigt mycket om skolans kris.

Såvida man inte tänker sig att Sverige ska bygga sitt framtida välstånd på syslöjd och brännboll.


Den svenska skoldebatten
är djupt polariserad. Lutar Margareta Serder åt kunskapsskolans håll eller åt falangen som, likt MP, V och delar av S, är emot betyg, läxor och allt annat som inte inkluderar ord som "lust", "trygghet" och "demokratisk fostran"?

Hm?

"Det är deprimerande att de elever som har lätt att förstå skolans språk blir framgångsrika, andra inte", säger hon i en intervju i Skolvärlden. Hon är också kritisk till ständiga mätningar av elevers kunskaper, ty det gynnar de högpresterande och missgynnar de svagpresterande.

I en annan artikel beklagar hon att Finland har svårt att modernisera sin skola eftersom man är världsbäst "på pappret."

Hm.


Så, varför gör Vetenskapsradion en "Pisagranskning"? Ulrika Björkstén, VR:s chef, berättar själv i en intervju: Man vill "vidga debatten", ifrågasätta Pisamonopolet. Hon hänvisar till Serders forskning och till kritiken att Pisa bara mäter vissa saker. Det riskerar att vi tappar bort sådant som "demokratisk fostran och samarbetsförmåga".

Nu är det så här: det är inte bara i Pisa som Sverige faller. Bilden är entydig. Det inser realisterna. Men realisterna har inte vunnit slaget. "Flumlinjen" lever bland politiker, journalister och pedagoger. Den har företrädare som tror att all kunskap kan nås via kravlös lust. Eller som tycker att elever lika gärna kan dansa Andra världskriget som att skriva en uppsats om det.

De är övertygade om att svenska elever egentligen är bäst - fast på något annat, härligare och mer demokratiskt, än sådant som onda krafter envisas med att mäta.

Ingenting tyder på att så är fallet.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida