Foto: DM BAKERFoto: DM BAKER
 Foto: DM BAKER
Ann-Charlotte Marteus

De minsta drabbas värst när välfärden krisar

Publicerad

Kön till BUP i Göteborg har tiodubblats på tre år. Den perfekta storm som ligger bakom tragedin speglar läget i svensk välfärd.

Det kan ta två år från det första besöket på BUP i Göteborg till att en diagnos har ställts. I december rapporterade P4 Göteborg om att det kan ta nio månader innan hjälpen kommer i gång. Nu står det klart att kön till Barn- och ungdomspsykiatrin har tiodubblats sedan 2014. Den har aldrig varit längre. 

Det är en perfekt storm som beskrivs i Dagens Medicin:

1. Allt fler föräldrar vill ha neuropsykiatriska utredningar av sina barn.

2. Befolkningen har ökat.

3. Skolan har resursbrist.

4. Det är svårt att rekrytera personal.

BUP-stormen är inte unik för Göteborg. Den är svensk.

För det första ställer medelklassen alltmer avancerade krav på välfärden: man förväntar sig offentlig service på en nivå som matchar den höga privata levnadsstandarden. Och så är man välutbildad och påläst. Föräldrar känner väl till diagnoser som ADHD och Asperger. 

En diagnos från BUP kan ge extrastöd

För det andra har Sveriges befolkning ökat på ett extraordinärt sätt. I slutet av år 2006 var vi 9,1 miljoner invånare, nu är vi drygt 10 miljoner. På ett decennium har vi alltså blivit nästan en miljon fler. Antalet födda barn har lagt sig på en stadigt högre nivå än före 2006 samtidigt som invandringen har varit unikt stor.

Den psykiska ohälsan har ökat bland unga i Sverige och ensamkommande unga har blivit en stor grupp inom BUP.

För det tredje krisar skolan. Det kan handla om brist på behöriga lärare och specialpedagoger, otillräcklig elevhälsovård och stora klasser. Om inget stöd finns att hämta i skolan för ett barn som mår dåligt, finns ju till sist alltid BUP.

Dessutom vet föräldrar till barn som har svårt att klara kunskapsmålen att en neuropsykiatrisk diagnos från BUP kan vara en stor tillgång för att få skolan att skaka fram extrastöd.

En annan "brist", i förhållande till verkligheten, består i politikernas enorma ambitionsnivå för den svenska skolan. De fantiserade ihop en skola där eleverna ska ta stort eget ansvar för sin "forskning" och där alla har rätt att uppnå abstrakta kunskapsmål. Det är en skola som inte alls passar elever med drag av Asperger eller autism. Skolan gör barnen  till problem.

Brist på psykologer i hela landet

För det fjärde råder det personalbrist inom BUP, som på så många andra ställen inom välfärden. Psykiatriker och sjuksköterskor plockar man inte från träd. Psykologbristen är rikstäckande och lär bestå. Arbetsmarknaden för nyutexaminerade psykologer är och förblir god, meddelar Arbetsförmedlingen. 

Men det kan vara tufft att vara nybakad psykolog inom ett BUP i personalkris. Onda spiraler med ökad arbetsbelastning, hög personalomsättning, sjukskrivningar och avhopp kan innebära att den nybakade ställs inför komplexa problem som borde ha tacklats av mer erfarna kolleger. Risken är stor att även de unga ger upp och lämnar in. 

 

När höga medelklasskrav och politiska ambitioner möter stora pensionsavgångar och snabb befolkningsökning har vi en perfekt storm, som sagt. Hur löser man det? Ja, man kan säga att det "löser" sig självt: standarden sänks. Två års väntan på en diagnos.

Men standarden sänks förstås inte för alla. Har man inget behov av BUP så kan man ju ta  krisen med filosofiskt lugn. Som alltid när välfärden brister, är det de mest behövande som får ta stöten.

 

Läs också:

Skulle da Vinci få godkänt i skolan?

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag