Ann-Charlotte Marteus

Därför är det fint att vara naiv i politiken

Publicerad

Är svenska politiker naiva? Jojomensan – om de får säga det själva.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

När politiker har gjort bort sig spektakulärt, gör de en pudel. Men en jämn ström av dvärgpudlar tassar genom svensk politik. De ackompanjeras av orden: "Vi var naiva."

"Vi har anledning att reflektera över att vi var lite naiva", säger förra integrationsministern, Erik Ullenhag (FP), i en intervju i tidskriften Neo. Det handlar om etableringslotsar, korruption och talangscouter på jakt efter IS-rekryter.

Folkpartister är framträdande naivister, enligt min lilla forskningsräd på Google. "Vi måste erkänna att vi har varit naiva när det gäller Putin", säger Jan Björklund (som ändå tillhör realisterna i denna fråga).

 

Redan 2011 erkände Björklund att borgerligheten visat "viss naivitet" vad gäller friskolereformens vilda västern-utformning. Några år senare lät hans statssekreterare, Bertil Östberg, meddela att "Vi har varit lite naiva". Då gällde det regeringens satsning på gymnasial lärlingsutbildning.

Men FP och Björklund är i gott sällskap. Fredrik Reinfeldt erkänner på sin snirkelsvenska att "ordet naiv är relevant" vad gäller alliansens blundande för Putinhotet. Gustav Fridolin (MP) medger att "politisk naivitet" låg bakom friskolereformen. Tre av hans partikollegor, bland dem Yvonne Ruwaida, skrev till och med en debattartikel med orden: "Förlåt. Vi var naiva. Det blev fel... Vi insåg inte hur vinstintresset skulle sabotera i skolsektorn."


Även S-politiker talar gärna om naivitet.

"Vi har varit för naiva inför hotet som radikaliseringen och IS har utgjort i Sverige", sa inrikesminister Anders Ygeman till Uppdrag granskning. "Vi har varit för naiva och trott att antisemitismen tillhör historien", sa han efter terrorattackerna i Paris och Köpenhamn.

Justitieminister Morgon Johansson, å sin sida, konstaterar att: "Vi har ganska länge haft en ganska naiv syn i vårt land", apropå det utnyttjande som kan drabba arbetskraftsinvandrare.

Svenska politiker erkänner aldrig misstag genom att säga: "Vi var lite cyniska". Det skulle inte sluta väl; risken för upprörda följdfrågor från journalister skulle vara överhängande. Men att vara naiv, det går an. Det signalerar att man menade väl. Trodde gott om människor. Kände tillit. Det är kvaliteter som skattas oerhört högt i Sverige.

Naivitet är snudd på en dygd: man kanske gör tokiga saker, saker som till och med "saboterar" – men det beror i så fall bara på att man är för god för denna världen.

Dessutom signalerar ett erkännande av naivitet att man nu har mognat: Då var jag naiv. Nu ser jag allting klart, såsom i en spegel. Nu, medborgare, kan ni lita på mig!

Kan vi?

Vi väljer politiker att styra landet. Ibland styr de tokigt. Det är både mänskligt och oundvikligt. Att sitta i baksätet och inbilla sig att man skulle göra allting rätt, och se bortom alla krökar, är att grovt överskatta sig själv.


Men vi bör ta politiker med en nypa salt när de bergfast försäkrar oss att de numera vet precis vad de gör. För "Vi var naiva" kan vara kod för "Jag drabbas ofta av tunnelseende" eller "Jag brukar blunda för jobbiga saker och hoppas att de försvinner" eller "Jag är fanatisk idealist och struntar oftast i verkligheten" eller "Jag insåg direkt att det var ett galet beslut, men jag ville inte framstå som jobbig och pessimistisk."

Sådant växer man inte ifrån i brådrasket, om någonsin.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag