Ann-Charlotte Marteus

C-uppsatser behöver inte ge bättre poliser

Publicerad

Gå en lång, dyr högskoleutbildning, skriv en C-uppsats om normkritik och få sedan ett blygsamt avlönat jobb med inslag av spyor och stenkastning - är det karriären för dig?

Expressen getinglogga
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Regeringen vill göra polis till ett akademikeryrke. 2015 tillsattes en utredning för att bena ut hur den nya utbildningen ska se ut. Om det är en bra idé i grunden, utreddes alltså inte.

Våren 2016 överlämnades den färdiga utredningen till dåvarande inrikesminister Anders Ygeman (S), som hade några visdomsord för dagen: "Polisen ska vara en attraktiv arbetsgivare. Fler ska vilja utbilda sig till polis".

Jomenvisst; Sverige behöver fler poliser, akut. Men det räcker inte att de utbildar sig, de måste vilja jobba som poliser, också. Det är det många som inte vill i dag. I Stockholm slutar en polis var tredje dag, rapporterade SVT i somras. Särskilt utsatt är ingripandeverksamheten, där poliser rycker ut på larm. Här har var femte polis lämnat in batongen sedan januari 2015. 

Skulle läget förbättras om poliser blev akademiker? 

Akademisering är ingen magisk bot

Sjuksköterskornas historia kan ge en fingervisning. Sköterska blir man sedan 90-talet via en högskoleutbildning med yrkesexamen. Men något superattraktivt yrke har det ju inte blivit. Sjuksköterskor byter jobb och lämnar yrket i högre grad än andra med jämförbar utbildning. Vanliga skäl för sortin är usla arbetsgivare, hög arbetsbelastning och dålig lön, inte minst i förhållande till utbildningen.

Poliser brukar klaga på ungefär samma saker. De lär knappast bli nöjdare efter en akademisering. Troligare är att de blir ännu mer missnöjda med lönen - med all rätt. En längre utbildning innebär mer studielån. 

I dag får polisaspiranterna lön under sin 25 veckor långa, verksamhetsförlagda utbildning. Utredningen föreslår att det ändras: från lön till studielån. 

En akademisering kan också innebära att utbildningen blir för opraktisk. I Vård-Sverige klagar arbetsgivare över att nyutexaminerade sjuksköterskor är fullproppade med teori, men dåligt övade i praktiska baskunskaper (tänk: blodprov).

"Utbildningens kunskaper stämmer inte överens med behoven i verkligheten", säger Ann-Sofi Lodin, regiondirektör i Västa Götalandsregionen

Men det kan nog vara lättare sagt än gjort att minska teoridelen. Det är åtminstone de signaler jag har fått från sjuksköterskestudenter som mejlat mig i ämnet: de värnar det teoretiska benhårt, det är tecknet på att de går en riktig akademisk utbildning.

Felriktad utbildning ökar risken för vantrivsel

Men ett för stort glapp mellan utbildning och verklighet missgynnar alla. Arbetsgivarens behov tillfredsställs inte. Och risken torde öka att de nyutexaminerade vantrivs i jobbet och flyr fältet om deras utbildning brustit i verklighetsförankring. 

Mot den bakgrunden kan man fråga sig om nybakade universitetspoliser kommer att vilja jobba med den oglamorösa, men livsviktiga ingripandeverksamheten. Eller tar de sin nyputsade högskoleutbildning och går raka vägen till ett välavlönat tjänstemannajobb? Möjligheter saknas minsann inte. 

Polisyrkets status måste absolut höjas. Men börja i rätt ände, med bättre arbetsmiljö och löneutveckling, särskilt för dem som gör det tuffa, riskabla jobbet långt från skrivborden. 

 

Läs också:

Rean på poliser och sjuksköterskor är över

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag