Ann-Charlotte Marteus

Även journalister har önsketänkt om krisen

Publicerad

Kunde dagens panikläge i flyktingkrisens spår ha förebyggts? Ja, om inte nästan alla hade varit enögda.

"Gick det att förutse den dramatiska händelseutvecklingen?" frågade Dagens Nyheter på ledarplats i onsdagens tidning.

Texten handlade om regeringens alltmer panikartade försök att minska asyltrycket.

DN hävdade att vi människor är mer lagda åt att önsketänka än att krishantera: "Vi hoppas på det bästa. Även politiker."

Och, borde DN ha tillagt, även journalister.

Politiker har förstås huvudansvaret för dagens samhällskris. De har i åratal varit mer fokuserade på att markera avstånd till SD än att gå i närkamp med tillvarons realiteter. De hade kunnat göra både och.

Alliansregeringens del i skulden är stor, men den rödgröna regeringen har varit fruktansvärt sen ur startblocken under flyktingkrisen. Nästan oförlåtligt sen.

Men bara nästan. Ty en regering existerar inte i ett vakuum. Den samspelar med samhällsandan och debattklimatet.

 

I början av oktober kom det 9 000 asylsökande till Sverige på en vecka. Den 8 oktober larmade SKL, Sveriges kommuner och landsting, om kris i välfärden. Den 9 oktober höll regeringen en presskonferens. Statsminister Stefan Löfven förklarade att landet är i ett extraordinärt läge, på väg in i ett krisläge.

Men Löfven hade inga förslag för att minska asyltrycket. Huvudnumret var planer på tält.

DN:s ledarsida välkomnade tälten. Jo, det är en drastisk lösning, men så kan det bli när "solidaritet och humanitet inte är ord utan handling."

DN kommenterade även Moderaternas förslag om skärpta gränskontroller. Det är ingen lösning, förklarade ledarsidan. Dessutom har en sådan åtgärd ett pris: Skärpta gränskontroller hotar den europeiska gemenskapen, "som bygger på att riva, inte bygga upp, hinder mellan grannländer."

Så filosoferade DN alltmedan andra EU-länder, som inte befann sig i ett extraordinärt krisläge, hade börjat agera. Danmark skulle sänka bidrag och annonsera i tidningar. Finland hade fryst asylprövningar i väntan på skärpta regler. Norge ämnade införa tillfälliga uppehållstillstånd.

Och Malmö hade gått in i krisläge två.

Det var uppenbart att trycket mot Sverige skulle öka ju mer andra länder slöt sig.

DN:s ledarsida var ingalunda unik i sin passiva ansats. Den var symptomatisk för tillståndet i Sverige, inte minst i Medie-Sverige. Expressens ledarsida var en av få avvikande röster.


Trycket på regeringen att agera var allt som allt minimalt. Miljöpartiet, som stretade emot varje handlingskraftig instinkt hos Socialdemokraterna, hade medielogiken i ryggen.

Inga journalistuppbåd jagade ju ministrar med frågor som: "Om läget är så kritiskt som ni själva säger, varför gör ni ingenting för att minska asyltrycket? Hur krisartat tänker ni låta det bli?"

Kritiska frågor från journalister har i regel infunnit sig först när förslag om åtstramningar presenterats: "Ni talar om att införa XXX, men enligt FN är det ju..."

Självklart ska "FN-perspektivet" representeras i debatten. Men ett perspektiv är aldrig nog. Om man vill identifiera och lösa samhällsproblem är det ett stort handikapp att vara enögd. Om man vill rusta sig för framtida utmaningar, och inte snubbla handlöst på Öresundsbron, bör man undvika tunnelseende.Den läxan måste politiker lära sig. Och journalister.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag