Den 15 april är det 100 år sedan Titanic sjönk. En tragedi, så präglad av dumhet och misstag.
Det saknades livbåtar till alla. För dyrt och så kunde ju flanerande höjdare störa sig på dem, ansåg redaren. Hastigheten var för hög i isiga vatten, på grund av kaptenens övermod och redarens vilja att göra reklam för sin nya, snabba produkt.
Man fick islarm från andra fartyg. De ignorerades av kaptenen och telegrafisten svarade: "Shut up!"
Han var upptagen med att skicka telegram åt passagerarna på detta "osänkbara" skepp - som i själva verket hade fatala brister. De vattentäta skotten var inte täta, exempelvis.
Efter kollisionen: närliggande fartyg ignorerade nödraketerna och hade radion avstängd. Titanics livbåtar firades ner halvfyllda.
Katastrofen dryper av "Om de bara hade..."
Det är förstås arrogant att betrakta historia så. Vi lär av våra misstag.
Efter Titanic byggdes skepp om och nya krav ställdes på radiokontakt, livbåtar och iskontroller.Men den mänskliga naturen är densamma som 1912.
Övermod och girighet leder fortfarande till tragik. De eldade på finanskrisen, och den annalkande klimatkollapsen är ett isberg som har synts länge vid horisonten. Men kolla vilket extraordinärt osänkbart skepp vi är på nu då! Något som känns så här lyxigt måste väl ändå vara - tryggt?
Prognos för 2012: Vissa misstag korrigeras, men den onödiga dumheten florerar. Och James Camerons "Titanic" kommer i glorious 3D. Men skeppet lär förlisa ändå.