Ann-Charlotte Marteus

Alla barn ska ha
rätt till glasögon

Publicerad

Det är en skamfläck att svenska barn med synfel får gå utan glasögon.

I tisdags berättade Rapport om en familj som blivit blåst av Vingresor. Hotellet med äventyrsbad var inte färdigbyggt, eller något i den stilen. Mamman berättade om traumat: här hade familjen tänkt fira sonens 13-årsdag med en resa till Egypten, och så blev allt så fel.

Många medelklassfamiljer kan leva sig in i den situationen, för svensk medelklass har hög, hög standard. Det semestras på de mest exotiska platser.

Men det finns ett annat Sverige, ett Fattig-Sverige som blir mer overkligt ju högre jet-set-medelklassen flyger. Ett Sverige där föräldrar inte har råd att köpa glasögon till sina barn. Snacka om - exotiskt.

 

I går var organisationen Majblomman i riksdagen, med ögonläkare i släptåg, för att informera om problemet med barn som saknar glas­ögon. Våra politiker är väl pålästa om bostadsrättsinnehavares våndor; om glasögonbrist vet de desto mindre. I Majblommans enkät med riksdagsledamöter skrev en: "trodde alla barn fick glasögon". En annan slår fast att "alla familjer" kan få glas­ögonbistånd från socialen.

Det är fel. Det går inte att pipa in på socialkontoret och få pengar till glasögon. Man måste vara klient för att få någon hjälp. Och klient blir man bara om man är arbetslös och inte äger någonting längre.

I Stockholms landsting är bidragen till barns glasögon borttagna. I andra landsting får barn under åtta år bidrag. Därefter är det slut med hjälpen, utom i Blekinge och Västra Götaland.

Föräldrar försöker förstås skrapa ihop till barnens glasögon. De struntar i egna synproblem eller skippar tandläkarbesöket. Men kostnaderna kan bli övermäktiga. Barnen växer ju. Barnens ögon växer - och kan skadas för alltid om synfel inte korrigeras. Så det krävs täta glasögonbyten. Barns glasögon går dessutom sönder under lek och stoj. Och många synfel är ärftliga, så att alla barn i en familj kan behöva glasögon.

Det finns ytterligare ett sorgligt skäl till att barn i Fattig-Sverige går med huvudvärk och illamående, inte orkar leka eller läsa läxor, på grund av synfel: de tar på sig skuld och ansvar för familjens dåliga ekonomi. De ber inte om saker, tiger om sina problem. Eller säger: "Jag behöver inte!", "Jag vill inte!"

 

Det finns ingen rim och reson i detta svarta hål i välfärden. Enligt hälso- och sjukvårdslagen har barn rätt till hjälpmedel vid funktionsnedsättning. Och de får ju hörapparat - men inte glasögon.

I skollagen står det att skolan ska kompensera för skillnader i barns förutsättningar att klara plugget. Men hur ska ett barn klara studierna, som får ont i huvudet av att läsa och knappt ser krumelurerna på svarta tavlan? "Mer betyg!" hjälper inte mot synfel.

Dagens lagar räcker uppenbarligen inte. Det behövs mer. I dag debatterar riksdagens socialutskott frågan. De ansvariga politikerna måste leverera ett lagförslag som ger landstingen striktare riktlinjer. Glasögon bör definieras som både medicinsk behandling och som hjälpmedel för funktionsnedsatta.

 

Enligt företaget Smarteyes, som samarbetar med Majblomman, skulle en reform gå på runt 100 miljoner, bara landstingen gör bra upphandlingar och sätter press på branschen.

Den 2 maj ska ett förslag klubbas i riksdagen. Se till att det gör skillnad.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag