LRF påstår att svenskt kött är "klimatsmart". Jag skulle gärna vilja se IQ-testen som bevisar det påståendet.
Kött är en het potatis i debatten numera, dels på grund av dess medverkan till klimatförstöringen, dels på grund av dess medverkan till ökande spannmålspriser och därmed ökande svält i världen. Därför rör det oroligt på sig i köttvärlden. På Svenska Dagbladets Brännpunkt (31/7) frågade sig Max hamburgerrestauranger: "Vem kan hjälpa oss producera bättre mat."
Föga förvånande kände sig LRF, Lantbrukarnas riksförbund, kallade att svara på den frågan. Den 2 augusti deklarerade de att Svenskt Kött är lösningen på Max¿s problem.
Ja, världen är sannerligen liten: Sveriges enda hel-svenska hamburgerkedja, som på sin hemsida skriver att "Max är den enda riks-täckande hamburgerkedjan som har garanterat svenskt nötkött" och "vi sympatiserar med svensk djurhållning och känner oss trygga med den noggranna kontroll som finns hos våra svenska leverantörer" går ut i pressen med frågan "vem kan hjälpa oss producera bättre mat" - och får blixt- sn-abbt svaret från LRF: vi har en idé, använd svenskt.
En händelse som ser ut som en tanke, förvisso - just som larmet går om att svenskar har börjat äta mindre nötkött.
Varför är då svenskt nötkött att föredra, enligt LRF? Jo, för att det är "både klimat-smart och gör en stor miljönytta i Sverige", Klimat-smart - hur? Är svenska kor så miljömedvetna och väluppfostrade att de inte fiser eller rapar - något som man mycket väl kan föreställa sig att ohängda argentinska bestar gör så fort andan faller på?
Nej, faktiskt inte. Och de har inte sett Al Gores film. Svenska nötkreatur beter sig som nötkreatur gör överallt annars.
Framhävandet av att de betar har ingenting med klimatet att göra. Enligt Åke Rutegård, veterinär och vd för Kött- och charkföretagen, påverkar inte idisslarnas kostsammansättning deras metanutsläpp i någon väsentlig grad. Och i rapporten "På väg mot miljöanpassade kostråd" från livsmedelsverket står det att "ur klimatsynpunkt tyder litteraturuppgifterna på att svensk nötköttsproduktion står sig relativt väl i internationell jämförelse".
"Relativt väl" - inget toppbetyg, alltså. Inte precis MVG i "klimat-smartness".
"Stor miljönytta" skriver LRF också att svenska kor gör: "Våra betande kor bidrar till öppna landskap och biologisk mångfald i det svenska kulturlandskapet".
Okej. 60 procent av det svenska köttet kommer från ungnöt, som inte betar. De lever inomhus, berättar Åke Rutegård. Men mjölkkor över en viss ålder betar cirka tre månader om sommaren och bidrar sålunda till de ombesjungna öppna landskapen och den bio- logiska mångfalden.
Men innebär det att svenskt kött är den "bättre mat" som Max - och många svenskar - efterlyser? Ja - men bara i en fosterländsk kontext.
Globalt sett blir det synsättet förödande, eftersom hur många länder som helst kan hävda att deras betande kor är just den "bättre mat" som fixar öppna landskap och biologisk mångfald - hos dem.
Sammantaget är den globala djurproduktionen icke desto mindre ohållbar.
Och öppna landskap, hur viktigt är det? När världens ledare sammanstrålar i Köpenhamn 2009 är det ett post-Kyotoavtal som ska avhandlas. Toppmöten om bristen på öppna landskap är det påtagligt ont om.
En svensk som vill vara klimatsmart drar ner på nötköttet. Och vi har att ta av. Svenska folket är europeiska bronsmedaljörer i nötköttsätning, efter Danmark och Frankrike. Svensken äter dubbelt så mycket nötkött som medeltysken. Och hälften är importerat. Så den blågula kampen för öppna landskap är världsomspännande.
Och mer och mer klimatsmart förefaller en köttskatt vara.