Ann-Charlotte Marteus: Krassliga förslag från de rödgröna

Publicerad
Uppdaterad
De rödgrönas ledare är lite som en elevrådskvartett som blixtsnabbt skulle svara rätt på Sven Melanders berömda fråga: "Vad vill ni barn helst av allt ha?"
"Fred på jorden!"
De är rara, men inte påtagligt trovärdiga.
Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.
I går meddelade Sahlin, Wetterstrand, Eriksson och Ohly på DN Debatt att de har enats om sjukförsäkringen. Efter den kungörelsen utbröt VM i ordsuffléer.
De rödgröna vill ha en höjning av sjukersättningen - på sikt. Samt ett delvis omdöpande av sjukpenning till "rehabiliteringspenning". Dessutom vill man ha en "rehabiliteringsfond". "Hur fonden ska utformas och finansieras ska utredas efter valet." Men namnet är alltså redan bestämt. Guldstjärna.
I stället för Alliansens elaka tidsgränser vill man ha snälla tidsgränser som egentligen inte finns, fast bara nästan.
I stället för dagens "stelbenta" prövning av arbetsförmåga vill man ha "individuella utredningar". Om inte det tar: "fördjupade utredningar". Ju längre tid en person är sjukskriven desto mer och djupare ska hon utredas.
Så det behövs nog en "utredningsfond", också. I synnerhet som man vill skrota den bortre parentes som nu inträder efter 550 dagar.
Människor ska återigen kunna vara sjukskrivna i decennier. Eller, som det heter på rödgrönska, de ska få vara sjukskrivna tills de blir friska!
Fast allt det här ska förstås utredas, först. "Brett."

Nyligen var Sverige
världsmästare i sjukskrivningar. Lilla arbetslinjen hade snuva. Forskare började studera fenomenet och upptäckte intressanta saker:
Gränsen mellan frisk och sjuk är inte solklar. Sjukdom är delvis en kulturell produkt - och i högsta grad en förhandlingsfråga. Patient och läkare har ofta vitt skilda åsikter om patientens arbetsförmåga och i regel vinner patienten.
Vidare; i trakter med brist på jobb tycks människor sjukskrivas av arbetsmarknadsskäl. I vissa områden tycks sjukskrivning vara smittsam.
Och så det viktigaste fyndet av alla: man kan bli allvarligt sjuk av att vara sjukskriven.
Med all denna kunskap borde inte seriösa politiker kunna säga att "man ska få vara sjukskriven tills man blir frisk". Men det är de rödgrönas melodi.
Om de inför den uppluckring som antyds i artikeln kommer ohälsotalen att pipa i väg igen. Tveklöst.

Och samtidigt: Sverige åldras. För att klara den dyra äldreboomen kan vi göra tre saker: 1) Höja skatterna. 2) Försämra välfärden. 3) Arbeta mer.
Vad göra? Ett på sikt 70-procentigt skattetryck är ohållbart. Försämrad välfärd är icke önskvärd. Återstår alltså att jobba mer.
Vår framtida välfärd förutsätter med andra ord att ohälsotalen hålls nere. Ett sätt att förhindra överutnyttjande är att införa kontroller; tidsgränser där förutbestämda prövningar görs av den sjukskrivnas arbetsförmåga.
Tidskontrollerna kan ha flera effekter. Passivisering förhindras. Somliga får viktig hjälp att komma tillbaka till arbetslivet. Andra kan antas gå tillbaka till jobbet för att slippa kontrolltjafs. Det kallas motivations- eller anvisningseffekter.
Förhoppningsvis leder de stramare reglerna med tiden till att attityder förändras och att inflödet av långtidssjukskrivna och förtidspensionerade i systemet minimeras. Det vore en fantastisk vinst, både samhällsekonomiskt och mänskligt.
Det är tråkigt att se Socialdemokraterna, det fordom samhällsbärande partiet, gå ner sig i rödgrön välfärdspopulism. De borde ta sin uppgift på större allvar än så.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag