TEKNIK
Fem hemtjänst-patienter i Limhamn-Bunkeflo ska få testa webbkameror i sina hem under ett halvår. Kamerorna ska inte vara på hela tiden; tanken är att de ska ersätta den personal som nu besöker lägenheterna nattetid, för att se att allt står rätt till. Kamerorna sätts på några gånger per natt som ett ställföreträdande öga.
Vivianne Clarin vid hemtjänsten säger till Sydsvenskan att man gör detta för att många vårdtagare vaknar när personalen traskar in. Nu kan de sova störningsfritt. Men det köper inte Stina-Clara Hjulström, Demensförbundets ordförande: det här handlar om pengar, inte om vårdtagarnas bästa, hävdar hon.
Det är klart att pengar spelar roll. Men det betyder inte att det är dåligt för patienterna.

På Expressen.se påpekar Stina-Clara Hjulström att gamla människor ofta är oroliga och ängsliga och behöver den trygghet och det sällskap som ett personligt besök innebär.
Så kan det naturligtvis vara i ganska många fall. Och då är det helt fel att ersätta personalen med kameror. Men bara för att äldre människor har samma hårfärg och minns Per Albin Hansson, är de inte likadana.
Alla äldre är inte oroliga och ängsliga. Alla är inte ens sällskapliga. De vill inte nödvändigtvis ha en massa kramar eller prata om "Allsång på Skansen". De vill vara i fred - i synnerhet om nätterna, när de försöker sova.
Så länge kamerorna är frivilliga för vårdtagarna är de ingen dålig idé. I bästa fall får personalen mer tid över för de vårdtagare som faktiskt är oroliga om natten. Eller så kan man disponera om personalen till dagtid, en tid då det behövs mer stimulans än om nätterna.

Klichébilder av den äldre vårdtagaren, och känslomättade idéer om vad hon vill och bör ha för hjälp, kan i värsta fall stoppa eller fördröja alldeles utmärkta tekniska lösningar.
I Japan håller man på att utveckla robotar som kan lyfta patienter och hjälpa dem med duschning eller toabesök. När Sveriges Radios Vetenskapsradion rapporterade om en sådan duschrobot, som ska provas på danska äldreboenden, ställde reportern följande fråga till robotforskare Anders Billesø Beck:
"Men kan det inte kännas opersonligt att låta maskiner sköta vård av människor?"
Opersonligt med en duschrobot! Vilken ung människa går omkring och längtar efter att duschas på ett "personligt" sätt av kommunalanställda? Vem tycker att det känns ödsligt att behöva torka sig själv i baken?
Det här är ingen ovanlig hållning. Ganska många tycks leva med föreställningen att människor blir förvandlade till en främmande art så fort de hamnar på den mystiska planeten Äldrevården.
På sätt och vis blir de förvandlade. Men inte av fri vilja. De tvingas ge upp sin kroppsliga integritet när de inte klarar sig själva. De tvingas ha andra människor som ställföreträdande händer, fötter och ryggar därför att det inte finns något alternativ.
Men det finns absolut ingenting som säger att de vill ge upp sin integritet och självständighet. Bara för att de är gamla.

Naturligtvis behövs det händer i vården. Och kramar och ögon- kontakt och skratt. Men tekniska hjälpmedel hotar inte sådana värden. Tvärtom.
Om jag hamnar på ett äldreboende vill jag ha en stark och smart robot som sköter det tunga kroppsarbetet, medan sköterskan kan sitta på en stol och äta praliner, ostressad och utan ryggont, småpratande om i princip vad som helst utom "Allsång på Skansen".