Det var ingen lysande idé. De ljusblå böckerna förvandlades till tusen svarta små flarn som seglade runt i köket.
Men det kändes bra. För de hade förföljt mig, de förbannade blindkartorna där man skulle plita in Nissan, Siskan, Vittran och Huttran och Åstol. Och så blev det fel. Och så måste man sudda. Och papperet blev skrynkligt och gråknottrigt.
Ingenting gick in. Jag vet fortfarande inte var Ångermanland ligger. Av princip. Jag är traumatiserad.
Utbildningsminister Jan Björklund är lika gammal som jag. Jag gissar att vi hade samma böcker, men att han älskade sina.

När Jan och jag gick i skolan var världen trång och splittrad. Kallt krig. Sovjet var bokstavligen okänd mark. Kina och Indien fanns bara nästan och muhammedaner var figurer från förr i tiden, med kroksablar.
Sverige var homogent och provinsiellt. Vi fick inte utsättas för engelska ord på svarta tavlan före fjärde klass, för det skulle kunna förstöra vår svenska språkinlärning!
Världen har förändrats sedan 70-talet. Men inte Jan, att döma av hans petande i experternas förslag till ny kursplan för grundskolan.
Han är fortfarande rätt provinsiell. Exempel: i experternas förslag står det att barn ska lära sig "hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet, samt orsaker till och konsekvenser av den ojämna befolkningsfördelningen". Men Jan (formellt: regeringen) har skrivit: "Fördelningen av Sveriges, Nordens och Europas befolkning samt orsaker till fördelningen och konsekvenser av denna."
Dessutom har Jan lagt in punkten att barnen ska lära sig "de svenska, nordiska och övriga europeiska natur- och kulturlandskapen (...) samt deras utmärkande drag och utbredning."
Ingen globalisering här, inte. Island ÄR viktigare än Kina och Asien, för Island ligger NÄRA Sverige. Och LIKNAR Sverige.

Det är naturligt att eleverna lär sig särskilt om Sverige, men varför detta fokus på vårt närområde? Själva grejen med geografi är ju att det finns ett klot, med begränsade resurser, där allt hänger ihop.
"Det ena utesluter inte det andra," säger en del; man kan både lära sig att rabbla namn OCH lära det holistiska, med resurskonflikter, klimatflyktingar och andra dynamiska skeenden.
Men antalet timmar i geografi är begränsat. Det är klart att man måste prioritera.

Arbetarrörelsens bildningskomplex och värderingar präglade svensk skola under lång tid. Alliansen rev upp motståndet mot kunskapsuppföljning och betyg. Utmärkt.
Men ska vi nu få läroplaner som är präglade av alliansens värderingar i allmänhet och Jan Björklunds personliga smak i synnerhet? Så misstänker man att det blir, när så mycket har ändrats. Här är mer:
"De vanligaste psalmerna" ska vara CENTRALA inom samhällsorienteringen. Hej, Hägglund.
I högstadiet har skrivningen strukits, att eleverna ska lära sig hur klimatet påverkar "matproduktion, energianvändning och turism"? Trots att det är akut relevanta frågor.
Är det Centern, med sin faiblesse för etanol och landsortsturism, som har varit framme?
Man kan inte låta bli att undra.
Och varför ska eleverna inte få lära sig hur man skapar "en mer rättvis" levnadsmiljö för alla? Det är struket. Är regeringen emot FN:s millenniemål? Eller tror man att alla ungar blir kommunister om ordet rättvisa finns i kursplanen?
Sluta preja ut akademikerna ur kursplanen, Björklund. Händerna på täcket.