Ann-Charlotte Marteus: Ingen rea på tjänster

Publicerad
Uppdaterad
Medan julklappshandeln gick mot sitt crescendo borrade medierna ner sig i ödesmättade reportage om skuldfällor, ockerräntor på kreditköp och shopaholics.

Efter jul, fick vi

veta, kommer svensken att vakna bakfull och luspank och inse att nu blir det påsnudlar ända fram till påska. Men det var inte sant, för däremellan kom ju mellandagsrean och folk syntes inte vara påfallande utblottade. De fortsatte att handla som dårar. Jag tillhör den samling känsliga själar som blir nedslagna av köpfestandet. Men jag är inte dummare än jag inser att det är dagens I-landsproblem nummer ett. Konsumismen retar man sig inte på - ordet föresvävar en inte ens - förrän man har allt man behöver och mer därtill. Ett annat faktum som får avskyn mot konsumismen att framstå som mindre ädel är att man mest retar upp sig på andra människors konsumism. Det är alla de där andra, som står framför en i kassakön med armarna fulla av fula, dyra och/eller onödiga grejer, det är de som borde skärpa sig och skaffa sig ett inre liv så att inte vårt samhälle går under i ett hav av amerikaniserat överflöd. Mellandagsrea

Men aversionen mot överflöd

ligger förstås djupt i oss. Kamelen och nålsögat och allt det där. Denna aversion krockar emellertid våldsamt med lustprincipen och överlevnadsinstinkten - vi vill ha roliga, bekväma grejer och vi tror att vi blir tryggare om vi har många grejer. I Sverige är det för övrigt synnerligen rationellt att lägga pengarna på just saker. Personalkostnaderna är så höga att varor, som kräver relativt lite folk i produktionsledet, blir mycket billigare än personalintensiva tjänster. Det är bättre att satsa på mikrovågsugn och spis än på svindyra restaurangbesök. Dessutom har den socialdemokratiska synen på klassmotsättningar vunnit mark och inpräntat i svensken att det mest föraktliga av allt är att köpa andra människors direkta arbete. Att köpa grejer i en affär är mycket bättre. En platt-tv i varje rum är okej medan städhjälp varannan vecka är höjden av omoral. Den inställningen, i sin tur, råkar passa som hand i handske med svenskens blyghet och konflikträdsla. I "Världens modernaste land" berättade Fredrik Lindström att det mest plågsamma en svensk kan tänka sig är att klaga på sin mat hos personalen på en restaurant. Det är klart att det blir jobbigt med tjänster om vi tycker att frisörens känslor är viktigare än den frisyr vi har betalat för, eller om vi ser oss tvingade att artigt konversera massören eller pedikyristen eller vad det nu är för yrkesgrupp man har trängt sig på med sina handsvettiga sedlar.

Det vore faktiskt bra

om vi blev lite mer tjänsteorienterade och lite mindre pryltokiga. Det vore bra ur miljösynpunkt - även om vissa tjänster förvisso är lika oljeslukande och jordförstörande som varuproduktionen i regel är. Det vore bra ur hälsosynpunkt. Det skulle inte bara minska vår stress om vi kunde köpa en del av de sysslor som vi nu utför själva, eller har dåligt samvete för att vi försummar. Det skulle dessutom kunna göra oss lyckligare. Enligt moderna lyckoforskare blir vi nämligen lyckligare av erfarenheter och upplevelser än av prylar. Och många aktiviteter kräver faktiskt assistans av något slag, även om en enkel skogspromenad är en höjdare för somliga. Konsumismen är en oupplöslig del av ett högutvecklat och rikt samhälle med en stor medelklass. Så frågan är inte hur mycket vi köper, utan vad.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag