Det tror åtminstone Lord Stern of Brentford, det vill säga ekonomen Nicholas Stern, som skrev en banbrytande rapport om priset för att klimatsäkra jorden - och priset för att låta bli.
Stern är 61 år gammal och minns den tid då det var socialt accepterat att köra bil alkoholpåverkad. I dag betraktas sådant beteende som förkastligt, till och med i pubarnas och sherryklinkandets Storbritannien.
Stern tror att samma attitydskifte kan ske i fråga om köttätande. För den enda vettiga kosten ur resurssynpunkt är vegetarisk diet, säger han till The Guardian (26/10).
Och visst är det ett milt vansinne att äta kött, i synnerhet från idisslare, ur klimat- och hållbarhetssynpunkt.
Nästan en femtedel av de människoskapade utsläppen av växthusgaser kommer från köttproduktionen. Köttindustrin medverkar till bland annat avskogning, slöseri med åkermark - som i sin tur orsakar matbrist och svält - samt allmänt kalorislöseri och vattenförstöring.

Men dietförändringar är ingen enkel sak, varken på individuell, samhällelig eller global nivå.
Brittiska regeringens rådgivande organ, The Sustainable Development Commission (Kommissionen för hållbar utveckling), kom förra veckan med en rapport om möjliga riktlinjer för en hållbar diet.
SDC konstaterar att en övergång till en vettigare diet huvudsakligen är en "vinn-vinnsituation": det som är hållbart är ofta också hälsosamt och till och med billigt.
Den viktigaste insatsen man kan göra är att minska intaget av kött och mjölkprodukter, skriver SDC. Andra förändringar som skulle göra skillnad vore att dra ner på skräpmaten och att slänga mindre mat i soporna.
Det låter ju bra och klokt. Samtidigt är livsmedelssektorn en stor och viktig del av ett lands ekonomi. I Storbritannien sysselsätter den 3,7 miljoner människor. I Sverige: runt 300000.
En radikal dietförändring skulle skapa ett kraftigt förändringstryck som skulle glädja långt ifrån alla branscher, bygder och människor.

Om det å andra sidan blev högsta mode i den rika världen att äta inhemskt och "närproducerat", skulle en sak med säkerhet hända: handeln med världens fattiga länder skulle minska rejält.
Och det vore ju grymt ironiskt, med tanke på att en viktig förutsättning för att en global klimatregim ska kunna fungera är att Syd får finansiellt stöd från Nord.
Men det där med närproducerat är inte så dygdigt som man kan tro, ur klimatsynpunkt. För om man tar bilen till stormarknaden eller någon pittoresk bondgård, för att handla svenskt, har man inte nödvändigtvis gjort något gott, utom för sitt ego.
Det kan nämligen vara klimatsmartare att ta apostlahästarna till affären på hörnet och köpa frukt från Brasilien - även om den kom med flyg.

Ätbeteenden är motståndskraftiga och det är svårt att äta maximalt smart. Men en sak skulle vi kunna göra: ta en köttfri dag i veckan.
Vegetarianen och miljökämpen Paul McCartney har föreslagit det, och fått stöd av ordföranden i FN:s klimatpanel, Rajendra Pachauri (också han vegetarian).
Och som första stad i världen har lilla belgiska Gent proklamerat en köttfri dag.
Bland annat ska alla skolor servera vegetarisk mat på torsdagar. Det vore något för regeringen Reinfeldt att stå upp och slåss för:
Give peas a chance.