Ann-Charlotte Marteus: Dator vår som är i himmelen

Publicerad
Uppdaterad
När kommer datorerna att ta över världen?
I går.
Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.
MASKINERNAS MAKT
Tänk om ett dagisbarn ­kommer bort i skogen och dör. Och alla tänker att tragedin hade kunnat undvikas om barnet hade haft ett gps-chip i reflexvästen.
I onsdags kom nyheten att en förskola i Malmö ska gps-utrusta sina reflex­västar. Inte för att något barn har försvunnit, utan för att - det går. Och det är lätt att se ett framtidsscenario där alla dagis med självaktning har gps. Snart tar något låg­stadium efter. Och så vidare, upp genom åren.
För barnen skulle gps:en bli helt naturligt. En bekant berättade att hans lilla dotter inte hittade sin cykelhjälm en dag. Han sade till henne att den inte behövdes - de var på landet - men hon fick panik. Hjälmtvånget var så inpräntat i henne, insåg han, att hon såg det som rent mekaniskt omöjligt att cykla utan hjälm.
Kommer vi att få en generation som inte är förmögen att ta sig ut genom dörren utan att vara övervakad? I så fall: var det verkligen så vi ville ha det?
Vi bestämmer inte över datorerna. Vi uppfinner dessa maskiner och de är ju underbara. Men de växer till sig, utvecklas och börjar liksom ta sig ton. Börjar ställa krav på oss, förändrar vårt sätt att vara, tänka och agera: "Jag kan se till att ditt barn inte kommer bort. Använd mig." Och antagligen lär sig föräldrarna att bli räddare än tidigare generationer, för att barnen ska komma bort. Trots att risken inte har ökat.

Komikern ­Stephen Fry har sagt att telefonen är den mest ­oartiga av upp­finningar. En telefonsignal är som någon som drar en i armen och skriker: "Tala med mig! Tala med mig. Tala med mig!"
Nu måste alla bära denna skrikhals med sig. Ständigt. Tele­fonens über­smarta barnbarn börjar bli en del av oss: vårt första hel­datoriserade kroppsorgan.
Tidigare i år debatterades mobilfusket under ­proven i skolan. En intervjuad lärare sade att han inte ville ta ifrån barnen mobilerna ens för en timme, trots fusk­risken. Det var deras "mänskliga rättighet" att ha mobil, ansåg han. Och när skolbarns dåliga sömn dis­kuterades i tv, ny­ligen, identifierades dator och mobil som centrala skäl: "Även om de släcker, kan de ju Iphonesurfa i smyg", sade någon. Men att ta ifrån ­barnen deras datorer nämndes inte som ­möjlig ­lösning. Som om datorrov var barn­misshandel.

Maskiner
har förstås ­alltid påverkat oss. Det ström­linje­formade, glänsande, hårlösa, tidlösa kropps­idealet har ­blivit alltmer tillspetsat, men det föddes när industria­lismen var ung. Och maskinernas ökande tempo och effektivitet har länge ökat kraven på vårt tempo och vår effektivitet.
Men datorerna tar oss in på nya marker. De blir lösenordsskyddade delar av oss. ­Kräver vår ständiga uppmärksamhet. Övervakar oss. Och vi fattar inte hur de fungerar. Alls. Det går inte att lyfta på huven till någonting och tänka: "Aha!". Har gemene man levt i en mer ogenomtränglig, magisk miljö sedan medeltiden?
Frågan är hur detta hjälplöst förvirrade normal­tillstånd på­verkar vår ­rationalitet, vår ­förmåga att ifrågasätta status quo och vår tro på att vi kan förändra det.
Folk säger då och då att de tror att mobiler och internet gör oss dummare. De säger det med en ton av resignation. Mänskan spår, men datorn rår.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag